“Att avsluta den kyssen är allt jag kan tänka mig.”
“Önskar bara att du var här så att vi kunde kramas och mysa”.
Efter sista meningen har hon ritat ett hjärta. Breven misstänks ha skickats från en kvinnlig anställd på häktet i Göteborg till en man som avtjänar ett fängelsestraff på Kumla, ett högsäkerhetsfängelse utanför Örebro. De är daterade till september i år och när de hittades i den dömde mannens cell inledde Kriminalvården en internutredning.
Josefin Skoglund är chef för kriminalvården för särskilda utredningar. Hon vill inte kommentera personalärenden, men säger att den här typen av händelser är allvarliga:
– En vänskap, en kärleksrelation eller en sexuell relation, det innebär en säkerhetsrisk. Det strider mot våra etiska regler, men framför allt kan en sådan relation leda till allvarligare situationer där våra anställda sprider information eller hjälper intagna att begå brott.
Så kallade ärendeanmälningar, en typ av anmälan om misstanke, som kommer in till avdelningen för särskilda utredningar ökade från 185 år 2020 till 366 år 2022. Ärendena kan bland annat röra sig om att anställda misstänks ha kopplingar till kriminella personer eller nätverk, misstankar om kriminell verksamhet eller otillåtna relationer med interner.
Händelsen på häktet i Göteborg är den senaste allvarliga händelsen inom Kriminalvården som DN har kunnat ta del av. Ärendet skickades till personalavdelningen och utredningen avslutades den 15 november. I skrivande stund har kvinnan kvar sitt jobb och händelsen är långt ifrån den allvarligaste.
Sedan 2021 har tre fall av infiltration eller insiderverksamhet har avslöjats på myndighetens häkte och anstalter, enligt en intern rapport som DN tagit del av. Det handlar om incidenter där personal medvetet har hjälpt häktade att bryta restriktioner och begå brott.
Ett mycket allvarligt fall av infiltration gäller en kvinna i 30-årsåldern. Hon dömdes i februari i år för grov tjänstefel och penningtvätt, efter att det upptäckts att hon tagit ut brev och meddelanden från två häktade män i Göteborg. Männen är välkända gängkriminella och häktades misstänkta för bland annat förberedelse till mord, rån och grovt narkotikabrott.
Fakta.Fördubbling av antalet aviseringar
Vanliga fallrapporter är misstankar mot anställda om kopplingar till kriminella personer eller nätverk, otillåtna relationer med interner, smuggling av olagliga föremål, misstankar om brottslig verksamhet eller misstankar om
information lämnas till, mellan eller från häktade klienter på ett sätt som kan äventyra den rättsliga processen.
Källa: Kriminalvården
I domen mot kvinnan står det att breven hon smugglade ut “innehöll instruktioner till vittnen om vad de skulle säga i pågående rättegångar i syfte att befria de häktade från ansvar”.
Rätten slår fast att kvinnan sökt jobb på häktet i Göteborg för att hjälpa de två gängmedlemmarna.
– Personer är häktade för att säkerställa informationsflödet i förundersökningar, kort och gott för information inte ska flyta på, säger Helene Gestrin, överåklagare och specialist på bland annat grova brott.
– Det är därför vi har vårdnad och det är därför vi har restriktioner. Om de restriktionerna sätts ur spel av kriminalvårdens personal finns det en uppenbar risk för påverkan på utredningar och att kriminell verksamhet fortsätter.
Enligt Josefin Skoglund försöken att infiltrera Kriminalvården har ökat.
– Vi har sett fler som sökt sig till Kriminalvården där det finns risk att det handlar om infiltration, alltså att det skulle vara syftet, säger hon.
Hur många sådana det finns har Kriminalvården inga siffror på eftersom de sållas bort i anställningsprocessen innan ett brott kan begås. Men Josefin Skoglund är samtidigt medveten om att de tre infiltratörer som avslöjats kan vara toppen av ett isberg.
– Tyvärr tycker jag att det finns en mörk historia. Sedan handlar det egentligen om vad vi kan göra när vi får veta att det har skett infiltration av vår verksamhet. Vi försöker titta på hur vi kunde ha förutspått det, säger hon.
Problemet med infiltration finns knappast bara inom Kriminalvården. Statliga och kommunala förvaltningar är tacksamma måltavlor och nyligen åtalades en kvinna som misstänks ha läckt hemlig information från Attunda tingsrätt.
– Utifrån analyser och rapporter framgår det att infiltrationen ökar på andra förvaltningar, så det är klart att det finns en påtaglig risk och en oro för att det även sker inom Kriminalvården, säger åklagare Helene Gestrin, och fortsätter:
– Det kan få mycket allvarliga konsekvenser både för brottsutredningar och för individens säkerhet – och för förtroendet för samhällsstrukturen.
Fakta.Interna utredningar inom Kriminalvården
2021 var antalet utredningar 83. En anledning till att antalet sjönk 2022 är att avdelningen för särskilda utredningar hade lägre bemanning än tidigare.
2020 inleddes 79 undersökningar.
2019 inleddes 74 undersökningar
2018 inleddes 84 undersökningar
2017 inleddes 98 undersökningar
2016 inleddes 96 undersökningar
2015 inleddes 87 undersökningar
I siffran ingår såväl utredningar gällande enskilda incidenter som utredningar av anställda där misskötsel på jobbet, obehöriga relationer eller otillbörlig påverkan står i fokus.
Källa: Kriminalvården
Fakta.Infiltration och insiderhandel
● Insiderhandel innebär att en person som redan är anställd rekryteras för att bistå en intagen, ofta för att denne har utvecklat en personlig relation.
● Otillåtna relationer är alla relationer mellan intagna och anställda på kriminalvården utanför yrkesrollen. Det kan handla om vänskap, kärlek, sex eller relationer där den anställde är beroende av, eller hotas av, en intern.
● Otillbörlig påverkan är när intagna eller personer utanför anstalter och häkten påverkar personal att begå brott, genom att med restriktioner förmedla information till personer som är frihetsberövade. Det kan också handla om att ta in till exempel droger eller mobiltelefoner, som intagna kan använda för att fortsätta sin kriminella verksamhet.