Är vi för optimistiska i tron på omställning från fossil energi? – hufvudstadsbladet

På senare tid har en rad så kallade “jordmetaller” blivit allt viktigare.

För att producera ett kilo rent vanadin behövs 500 kg sten, 16 ton för cerium, 50 ton för gallium och 1200 ton för leutecium. Enorma mängder måste grävas fram, med ibland förödande effekter på människor, natur och miljö.

Övergången i energimodellens värld skapar ett fördubblat behov av jordmetaller vart 15:e år, vilket innebär att vi under de kommande 30 åren kommer att utvinna fler mineraler än de senaste 70 000 åren. (Guillaume Pitron 2018)

Från antiken till renässansen konsumerade mänskligheten inte mer än 7 metaller. Under 1900-talet ökade detta till ett dussin metaller. Från 1970 till idag konsumerar vi 86 metaller från det periodiska systemet. (Guillaume Pitron 2018)

Kina är den ledande producenten av 28 mineraltillgångar som är viktiga för våra ekonomier. Dessa står ofta för över 50 procent av den globala produktionen.

United States Geological Survey gör varje år en översikt över situationen för de mest vitala mineralerna i världen. Under 2017 rapporterades det att Kina producerade 44 procent av världens efterfrågan på indium, 55 procent vanadin, 65 procent grafit, 71 procent germanium och 77 procent antimon.

EU:s slutsats är: “Kina är det mest inflytelserika landet i den globala försörjningen av majoriteten av kritiska råvaror”. (Guillaume Pitron 2018)

Sedan finns det andra länder som producerar nästan monopolistiskt av andra metaller.

Demokratiska republiken Kongo producerar till exempel 64 procent av världens kobolt. Sydafrika 83 procent av världens platina, iridium och rutenium. Brasilien står för 90 procent av världens niob. USA står för 90 procent av beryllium.

Kina importerar en stor mängd mineraler från andra länder, som i sin tur inte alltid är så noga med ursprunget och hur mineralerna bröts. Redan den 29 december 2010 höll Kathleen Dahlkempfer ett tal i USA:s kongress och i representanthuset: “Kineserna har tagit kontroll över marknaden för sällsynta jordartsmetaller, och vi i USA har blivit omkörda.” (fritt översatt)

Att dölja metallernas tvivelaktiga ursprung i Kina har gett grön och digital teknik det lysande rykte de gillar. Detta kan mycket väl vara den mest fantastiska “gröntvättningsoperationen” i historien.

Den globala efterfrågan på metaller ökar med 3-5 procent per år, vilket skulle innebära att vi år 2050 skulle behöva plocka upp mer än vi gjort under 70 000 år av mänsklig historia och 500 generationer före oss.

Är det inte dags att ställa frågan: Vad är målet, vart är vi på väg?

Kan det vara så att marknaden har fått en ny ekonomisk motor. En övergång till en digital fossilfri värld på randen av kollaps kanske inte är det bästa scenariot för människor, utan snarare ett sätt för den ekonomiska marknaden att fortsätta expandera.

Världen är redan på väg in i ett globalt trauma med politiska spänningar, klimatkatastrofer och ekonomisk karusell. Är vi på väg att skapa ett ännu större problem genom att omställningen kommer att kräva så enorma resurser att den dränerar framtida generationer av möjligheter till ett drägligt liv.

Vi skulle vilja glömma slaveriet på 1700- och 1800-talet i Afrika på grund av efterfrågan på gummi. Slaveriet har inte upphört, 10 000 människor dör varje år i 3:e världen, till exempel Kongo, genom den slavliknande gruvdrift som förekommer.

EU:s lag om kritiska råvaror, som antogs den 23 maj 2024, är ett steg i rätt riktning för att reglera mineralhanteringen. Men om man undersöker det ligger fokus bara på hur Europa ska säkra mineraltillgångar, det globala rättvisa och sociala perspektivet saknas som vanligt!

Jag hoppas verkligen att Sverige som ett ledande land tar den sociala aspekten av gruvdrift även in i tredje världen och arbetar för en humanitär och rättvisare värld.

“Vi har inte ett sällsynt materialproblem, vi har ett gråsubstansproblem” (Christian Thomas, fransk ingenjör)

Tommy Sandén