Utländska adoptioner av barn i Kina stoppas


  • Utländska adoptioner av barn i Kina stoppas

    10 minuter

    Manne Berggren Wiklund

    Den kinesiska regeringen stoppar alla adoptioner av kinesiska barn till utländska adoptivföräldrar.

    Det enda undantaget gäller barn eller fosterbarn som adopterats av släktingar, enligt regeringens talesman Mao Ning.

    Beskedet på torsdagen följer redan på tidigare beslut om att minska adoptionen av kinesiska barn som introducerades under coronapandemin.

    Adoptionerna återupptogs när bland annat reserestriktioner hävdes, men då endast för de som fått inresetillstånd att hämta adopterade barn före eller under delar av 2020, enligt uppgifter från det amerikanska utrikesdepartementet.

    Adoptioner och övergrepp med bland annat påhittade identitetshandlingar har gjort att många länder redan har minskat eller avskräckt adoptioner från Kina. (TT)

Senaste nyheterna

  • En maskerad person tog sig in i LKAB

    En maskerad person tog sig in i LKAB i Kiruna under natten mot torsdagen, skriver företaget i ett pressmeddelande.

    Vittnen uppger att han var beväpnad när han gick in i borriggen. Den ska ha ägt rum på en plats där stora volymer järnmalm, fosfor och sällsynta jordartsmetaller har hittats.

    Arbetet har avbrutits och händelsen har anmälts till Säpo och polisen. Så sent som i fredags vandaliserades fyra borrmaskiner i samma område.

  • Högsta militärtjänsteman om tiden i häktet: “Inget att dölja”

    Högste militärbefäl Johan Huovinen, som häktades misstänkt för brott mot rikets säkerhet, är inte längre misstänkt och förundersökningen lades ner, enligt åklagarmyndigheten.

    Huovinen säger till SR att han inte har något att dölja. Han säger sig ha förstått vad Säpo var ute efter, vilket är kopplat till ett tidigare jobb i Ryssland under flera år.

    – Det kommer alltid att finnas folk som säger “ingen rök utan eld, han har trots allt varit i Ryssland”. Man får leva med de där foliehattarna, säger Huovinen till Ekot.

    Johan Huovinen är expert på Norska Försvarshögskolan och har tidigare kommenterat kriget i Ukraina i media.

  • Svagaste jobbsiffran från USA sedan 2021

    Det blev betydligt färre nya jobb än väntat i USA i augusti, enligt månadsstatistik från löneadministratören ADP.

    Antalet nya jobb i den privata sektorn summeras till 99 000 av ADP. Det är den lägsta siffran sedan januari 2021.

    Dollarn är under press, både mot euron och kronan. Och USA:s långa räntor faller efter siffrorna. De europeiska börserna faller också.

    Genomsnittsprognosen bland analytiker var 145 000 nya jobb i augusti, enligt nyhetsbyrån Bloombergs sammanställning av prognoser.

    Samtidigt reviderar ADP ned sin uppskattning av nya jobb i juli till 111 000 från en tidigare uppskattning på 122 000.

    Den svaga siffran ökar sannolikheten för att den amerikanska centralbanken, Federal Reserve (Fed), sänker styrräntan den 18 september.

  • Nya bilder av JFK:s död auktioneras ut

    En nyligen upptäckt filminspelning av ögonblicket när president John F Kennedy sköts till döds ska nu säljas på auktion.

    Filmen visar hur presidentparets bilkortege rusar mot ett sjukhus efter attacken.

    Kvaliteten på den korta, analoga filminspelningen i 8 mm-formatet är mycket bra, enligt auktionshuset som säljer filmen i slutet av september.

  • Tidöpartierna vill kalla Sida till nämnden

    Tidöpartierna vill kalla biståndsorganet Sida till utrikesnämnden för att svara på frågor om beslut som togs när Tidöregeringen tillträdde, skriver Sverigedemokraterna i ett pressmeddelande.

    Sverigedemokraterna hänvisar till en artikel i Svenska Dagbladet och skriver att det fanns uppgifter om att Sida under generaldirektör Carin Jämtins ledning “tog beslut som allvarligt försvårade den av Tidöpartierna aviserade omstruktureringen av svensk biståndspolitik”. Det ska ha skett efter regeringsbildningen 2022.

    “Här finns uppenbara frågetecken kring hur dessa beslut skulle kunna fattas och genomföras. Vi måste i detalj ta reda på om allvarliga felaktigheter eller politiska ställningstaganden har tagits utifrån personliga premisser”, skriver utrikesutskottets ordförande Aron Emilsson (SD). ) i ett pressmeddelande.

  • IT-fel: Ikea tog ut enorma belopp från kundkonton

    Tusentals Ikea-kunder i Danmark har av misstag fått stora belopp dragna från sina konton. Det verkar vara ett enormt IT-fel och Ikea har dröjt med att informera om när alla pengar kan återlämnas, skriver tidningen BT.

    Enligt vittnesmål på nätet är det uppemot 60 000 danska kronor (92 000 svenska kronor) per kund.

    Tidningen citerar en kund som säger sig ha fått svaret att 60 000 danska kronor som försvunnit från kontot kommer att returneras “om 2-5 dagar”.

    De flesta belopp bör dock redan vara återbetalda, enligt Mouroux, som också utlovar information om resten inom kort.

  • Anklagelserna mot Harvey Weinstein läggs ner

    Den brittiska åklagarmyndigheten går inte vidare med de två fall av “otillbörlig misshandel” som Harvey Weinstein har anklagats för.

    Hollywood-producenten Harvey Weinstein anklagas för att ha begått brotten mot en kvinna i London i augusti 1996, men anklagelserna läggs nu ner.

    För fyra år sedan dömdes Weinstein till 23 års fängelse för våldtäkt och sexuella övergrepp på två kvinnor i New York. I april i år upphävde New Yorks högsta domstol fällande domen med hänvisning till fel i rättegången, men en ny rättegång kan vänta honom i höst.

    Anklagelserna mot Harvey Weinstein dök upp i oktober 2017 och blev startskottet för metoo-rörelsen. Totalt har nästan 90 kvinnor anklagat Harvey Weinstein för sexuella övergrepp och, i vissa fall, våldtäkt. (TT)

  • Macrons oväntade förslag: Brexitprofilen Barnier

    Frankrikes president Emmanuel Macron nominerar EU-veteranen Michel Barnier till ny fransk premiärminister. Beskedet kommer efter två månaders dödläge, men det är högst oklart om parlamentet kommer att säga ja.

    De omedelbara reaktionerna på förslaget är blandade. En företrädare för vänsteralliansen NFP förkunnar att det betyder att sommarens val är “stulet”. Medan högerextrema ledaren Marine Le Pen säger att Barnier kommer att bedömas utifrån sin politik.

    Läs mer här.

  • Mer pengar till arbetsträning i budgeten

    Fler borde få komma in i arbetskraften för att möta arbetslösheten. Regeringen lägger 900 miljoner kronor mer i budgeten för 2025 på yrkesvux.

    Arbetslösheten är den högsta på tio år, exklusive pandemin, enligt regeringen. Och stiger fortfarande.

    Vissa skulle kanske därför säga att denna budgetsatsning på totalt runt en miljard kronor på arbetsmarknaden är klen. Som jämförelse förväntas regeringen lägga omkring 60 miljarder kronor i ofinansierade budgetförslag.

    Läs mer här.

  • Verizon lägger enorma bud på fibernätsföretag

    Den amerikanska mobiloperatören Verizon Communications har gått med på att köpa fibernätsföretaget Frontier för 38,50 dollar per aktie, totalt 20 miljarder dollar (motsvarande 205 miljarder kronor), enligt ett gemensamt pressmeddelande från de två bolagen.

    Budet representerar en premie på 37 procent jämfört med slutkursen för Frontier-aktien på tisdagen, dagen innan nyheten om att affären var på gång.

    Köpet inkluderar en skuldportfölj på 11 miljarder dollar som innehas av Dallas-baserade Frontier.

    Affären kommer att stärka Verizons verksamhet inom fibernät och företagets position gentemot ärkerivalen AT&T på marknaden för bredbandstjänster.

    Frontier – som 2015 köpte fast telefonverksamhet från Verizon i Kalifornien, Florida och Texas – har cirka tre miljoner kunder i 25 amerikanska delstater.

    Förra året omsatte bolaget 5,8 miljarder dollar, varav drygt hälften kom från fiberoptiska tjänster.

Läs mer:

Senaste nyheterna om kriget i Ukraina

Senaste nyheterna om kriget mellan Israel och Hamas

Lämna ett svar