En faktor som har stor påverkan på bostadsbyggandet är ledtider. I dag är den genomsnittliga ledtiden – från projekteringsstart till eventuell byggstart – 4,7 år. Långa och osäkra processer driver kostnaderna på ett sätt som förstärker förlusten i bostadsbyggandet.
Effektiviteten i plan- och bygglovsprocesserna kan förbättras – oavsett räntor och ekonomiska förutsättningar. Ett uttalat mål för ledtider bör vara max 2,5 år. Därför har Initiativet Bygg i tid, byggbolagen och fastighetsägarna tagit fram Nationellt ledtidsindex.
Tonvikten ligger på att mäta den tid som krävs i detaljplane- och bygglovsprocesserna. Trosa, Karlstad och Västerås har Sveriges mest effektiva processer för bostadsbyggande i 2024 års undersökning. De har en tydlig dialog med byggherrar, erfarna ärendehandläggare, genomtänkta utredningsstrategier kring detaljplaner, en effektiv arbetsfördelning i bygglovsärenden och bostadsbyggande som över tid prioriteras av lokalpolitiken.
Men ledtiderna i Sveriges kommuner varierar mycket. Och vad värre är: De ökar – trots att antalet ärenden minskat med över 20 procent under den pågående byggkrisen. Sverige har inte råd med ett sådant slöseri med resurser. Skillnaden mellan en ledtid på 4,7 år, istället för de mer rimliga 2,5 åren, är att 4 000 färre bostäder skulle kunna byggas.
Nationella ledtidsindex visar också ett oroande samband mellan längre ledtider och valår. Även om Riksbanken går vidare med aviserade räntesänkningar riskerar dagens ineffektiva processer i kombination med valhänsyn och ny politisk majoritet att hålla tillbaka en vändning i bostadsbyggandet. Kommuner som prioriterar utveckling, och som arbetar med ständiga förbättringar av sina processer, är effektivare och kan behålla sina kompetenta medarbetare. Hög kompetens är en nödvändighet för att hantera allt mer komplexa sociala byggprocesser.
Därför behöver fler kommuner effektivisera plan- och tillståndsprocesser genom tillförsel av resurser, ständiga processförbättringar, ökad kompetensutveckling och förbättrat samspel mellan plan- och tillståndsenheter. Dialogen med länsstyrelsen behöver ske kontinuerligt och kommunerna behöver bli vassare i sina ställningstaganden under planprocessen.
Det måste också kommunpolitiker sätta upp mätbara mål för effektivare samhällsbyggande med fokus på att korta ledtiderna. Ett kontinuerligt bostadsbyggande kan endast uppnås om överenskommelser respekteras under mandatperioderna. Det kräver ökad politisk närvaro i inledningsskedet och tydlig kommunikation med kommunala tjänstemän, byggaktörer och allmänhet.
Dessutom behövs en ökad grad av standardisering av koncept, mallar och format, som möjliggör uppföljning och skapar jämförbarhet mellan kommuner. Här kommer Bostadsverkets utredning av en nationell klassificeringsstruktur av ärenden enligt plan- och bygglagen, PBL, att spela en viktig roll.
Men fler aktörer måste agera för effektivare samhällsbyggande. Staten bör skapa en incitamentsstruktur som främjar byggande i kommunerna. De kommuner som tar ansvar för bostadsbyggandet ska premieras. Samspelet mellan PBL och miljöbalken behöver ses över och förändringar som gör det lättare för kommuner och länsförvaltningar att effektivt fatta nödvändiga beslut genomföras. Samtidigt bör det göras en översyn av överklagandeprocessen. Exempelvis kan en avgift för överklagande införas – eller så betalar den överklagande parten rättegångskostnader vid förlust.
Staten kan också påverka genom myndigheter. Länsstyrelserna bör noggrannare granska behovet av utredningar, vara betydligt tydligare i sina yttranden och ges laglig möjlighet att väga in behovet av bostadsbyggande. Trafikverket bör bidra i större utsträckning i plan- och tillståndsprocesserna. Bostadsmyndigheten kan skapa rätt förutsättningar för analys och stöd genom att initiera en nationell databas för kommunal data om detaljplane- och bygglovsprocesser.
Från branschens sida kan Utvecklare tar ansvar för att etablera en tidig dialog med kommunen, se till att rätt utredningar och underlag upprättas och lämnar in kompletta underlag. Det minskar behovet av tidskrävande omställningar och kompletterande krav. Konsekvenserna av bostadsbristen är stora – för välfärden, för arbetsmarknaden och för många människors möjligheter att påverka sina liv. Tid är pengar och många av oss har känt att pengar har blivit dyrare.
Att korta ledtider är något vi tillsammans kan göra för att skapa fler möjligheter på bostadsmarknaden.
Nancy Mattssonordförande för initiativet Build in Time.
Anna Bromannäringspolitisk expert, Byggföretagen
Martin Lindvallsocialpolitisk chef, Fastighetsägarna
