Fritidskortet går till rätt sak och kommer att bli lönsamt – hufvudstadsbladet

“Pengarna går till byråkrater istället för barn”, hävdar Peter Gustavsson, socialdemokratisk ledarskribent i hufvudstadsbladet, med hänvisning till Kristdemokraternas nyhet om fritidskortet.

Istället för att se vad fritidskortet faktiskt kan betyda för Dalarnas barnfamiljer och föreningsliv väljer Gustavsson alltså att fokusera på de nationella kostnader som kortet för med sig.

Det har socialministern redan sagt att kostnaderna kommer att försöka pressas, men notera att det kostar att bygga ett robust och långsiktigt system, inte minst initialt. På så sätt blir administrationen enklare för föräldrar och föreningar och kontrollen byggs in så att pengarna verkligen går till rätt ändamål.

När man pratar om ekonomin i detta måste man också prata om fritidskortets långsiktiga konsekvenser. Det handlar om förebyggande insatser som leder till förbättrad fysisk och psykisk hälsa, förbättrade skolresultat och minskat normbrytande beteende.

På sikt blir reformen ekonomiskt lönsam, oavsett administrationskostnaderna.

Gustavsson skriver vidare om ”mobbarmentalitet” och föreslår ökade bidrag. Kristdemokraterna har vid flera tillfällen höjt den ekonomiska standarden för barnfamiljer, inte minst genom bostadsbidraget.

Och tvärtemot vad som står i ledaren sänker nu regeringen skatten för låg- och medelinkomsttagare.

Fritidskortet syftar dock specifikt till att fler barn och unga, särskilt de som är ekonomiskt utsatta, ska delta i fritidsaktiviteter och då behöver pengarna riktas för att uppnå just detta. Annars finns det alltid en risk att något annat har företräde – det är verkligheten.

Om du inte stirrar dig blind på kostnaderna utan istället se vilka effekter fritidskortet kan få, för barnfamiljerna men även för föreningslivet och samhällets kostnader längre fram, är det självklart att fritidskortet bör införas.

Hur det har gått att genomföra något liknande i en enskild Stockholmskommun säger väldigt lite om hur det ska gå att införa fritidskortet nationellt.

Med de kommunikationsinsatser som planeras är jag övertygad om att det kommer att fungera mycket bra och att kortet kommer att göra stor skillnad för Sverige och för Dalarna.

Birgitta Sacrédeus (KD)regionfullmäktige

LÄS MER: Aktivitetspusslet

Birgitta Sacrédeus och jag är helt överens om att barn och ungas fritidsverksamhet behöver stärkas. Frågan är bara hur man gör det på bästa sätt.

Sacrédeus tycker att jag ska fokusera på fritidskortets förmåner för Dalarnas barnfamiljer och samhällsliv och inte på dess kostnader nationellt.

Men sist jag kollade betalade dalfolket också skatt och moms till staten. Så när skattepengar används ineffektivt går notan till Mockfjärd, Malung och Mora.

För Sacrédeus verkar det inte göra så mycket Om var fjärde investerad krona går till administration. Jag hoppas verkligen att hon inte resonerar på samma sätt som beslutsfattare i Region Dalarna.

Och faktum är att Sverige redan har en väl utvecklad struktur för att stödja föreningslivet. En miljard direkt till ungdomsidrotten, kulturskolan och andra verksamheter skulle kunna göra stor skillnad, utan en omfattande ny byråkrati. Men en sådan lösning skulle förstås göra det svårare för KD-politiker att peka på något de själva gjort.

Nu är dock risken överhängande att fritidskortet inte blir något att skryta med i nästa valrörelse. Det verkar snarare vara ett skolexempel på hur man inte ska bedriva politik.

Peter Gustavsson
Vice politisk redaktör
Dalademokraten

LÄS MER: Forssmeds byråkratiska monster kan inte få upp ungarna från soffan

LÄS MER: KD i Dalarna tror ökat barnbidrag går till cigaretter