Eller sköldpaddor som trasslar in sig i gamla plastförpackningar och inte kommer ut.
Plastföroreningar – både i form av plastavfall och utsläpp från produktion och förbränning – orsakar skador på människor, djur och ekosystem.
Men hur ska ansvaret för plastföroreningskrisen distribueras? Enligt FN:s tidtabell ska förhandlingarna om ett globalt plastavtal vara klara före årsskiftet.
Samtidigt har forskare gjort den hittills största kartläggningen av varifrån plastföroreningarna kommer.
Studien, som publiceras i Naturevisar att 52 miljoner ton plast hamnade i miljön 2020.
Forskarna vid University of Leeds använde AI för att kartlägga avfallshantering i över 50 000 samhällen över hela världen och upptäckte att mer än två tredjedelar av plastföroreningarna kommer från ohanterat sopor.
Nästan 1,2 miljarder människor – 15 procent av världens befolkning – lever utan tillgång till avfallshantering.
Studien visar också att cirka 30 miljoner ton plast, eller 57 procent av all plastförorening, brändes utan någon form av miljökontroll.
Ett antal låga och medelinkomstländer pekas ut som de största källorna till världens plastföroreningar. Indien rankas som det värst förorenande landet, följt av Nigeria och Indonesien. Kina, som tidigare ansågs vara den största källan, har förbättrat sin avfallshantering och ligger nu på fjärde plats.
Topp tio
(Antal miljoner ton per år)
Forskarna varnar för att Afrika söder om Sahara kan bli den största källan till plastföroreningar under de kommande decennierna. Många av länderna där har otillräcklig avfallshantering och en snabbt växande befolkning.
I låg- och medelinkomstländer genereras en relativt liten mängd plastavfall per person, men en stor del av avfallet slängs på öppna soptippar, eller samlas inte in alls.
Forskarna hoppas att deras studie kan bli ett underlag för politiska beslut och ett verktyg för ett globalt plastavtal, liknande klimatavtalet i Paris. De menar att öppen förbränning av plast måste ses som en akut hälsorisk.
– Öppen förbränning av plastavfall kan leda till betydande skador på både människors hälsa och miljön. Vi måste börja prioritera det här problemet innan fler liv påverkas, säger studiens huvudförfattare Costas Velis vid University of Leeds, i ett pressmeddelande.
Men ansvaret för plastföroreningskrisen är en hett omdebatterad fråga. Tidigare försök att peka ut låglöneländers bristande avfallshantering som en avgörande faktor har väckt kritik mot “avfallskolonialism”. Kritikerna menar att man också måste ta hänsyn till överproduktion och överkonsumtion av plast i höginkomstländer och export av plastavfall som sker från rika till fattiga delar av världen.
Studien i Nature har också redan fått ett svarsom understryker att avfallshanteringen ensam inte kommer att lösa problemet. Enligt svaret behövs mål för att begränsa produktionen och konsumtionen av ny plast framställd av fossila bränslen.
Ellen Palm, plastforskare vid Roskilde universitet, välkomnar studiens fokus på kartläggning av plastföroreningar.
– Det är i grunden bra att ta reda på mer om hur mycket plastföroreningar som släpps ut eller hamnar i naturen. Om förhandlingsprocessen om ett globalt plastavtal går igenom kommer det förmodligen att behövas någon typ av kvantitativa mätningar för att säkerställa att avtalet följs, som man gör med Parisavtalet på klimatområdet, säger hon.
Däremot håller hon med inte medvetna om att låglöneländer med otillräcklig avfallshantering skulle vara primärt ansvariga för plastföroreningskrisen.
I asiatiska länder (exklusive Japan) konsumeras i genomsnitt 36 kilo plast per person och år – medan Västeuropa och Nordamerika har en genomsnittlig plastkonsumtion på 136 respektive 139 kilo per person och år.
– Svenskar använder betydligt mer plast än invånare i Indien eller Nigeria. Om vi ska minska den globala plastföroreningen är det viktigt att de länder som producerar och konsumerar mest plast också tar ett stort ansvar, säger Ellen Palm.
Men människor i rika länder konsumerar mest plast
Rikare länder med hög konsumtion och engångsprodukter står för den största mängden plastavfall per person. (Antal kilo plast per person och år)
Källa: Statista
Läs mer:
Det är så vi förändrar jorden med plast
En fyrdubbling av plasten i haven förväntas
Att bränna plastavfall värmer svenskarna på vintern
