Det kan hon göra hemma.
– Jag hade ingen aning om detta och visste inte heller vad jag skulle förvänta mig av min graviditet då jag har diabetes. Men jag svalde den här självövervakningsgrejen med hål och hår och det har funkat superbra för mig.
Genom egenkontroll sparar henne många sjukhusbesök.
– På grund av min diabetes skickas remisser åt vänster och höger ändå, så allt man kan göra hemma är guld. Annars hade jag varit på sjukhus hela tiden, säger hon.
Frida Sand är ambulanssjuksköterska, så även om hon är lite mer kunnig än den typiska patienten är det här en helt ny situation.
– Även om jag har varit diabetiker sedan 2003 och känner mig hemma i det och har bra kontroll, så är det något helt nytt nu när jag är gravid. Men jag har även digitala möten med min dietist och diabetessköterska, vilket också fungerar bra.
Enligt en undersökning som e-hälsomyndigheten har gjort visar att majoriteten av invånarna, hela 65 procent, är positiva till att sköta sin sjukvård digitalt. Var femte svensk uppgav dock att tjänsterna är svåra att använda.
I en rapport från Socialstyrelsen 4 av 5 regioner uppgav att de använder appar inom vården. Men det finns vissa patientsäkerhetsrisker att ta hänsyn till, säger Helena Walfridsson, medicinsk expert på Socialstyrelsen.
– Mycket handlar om att personen som introducerar och använder produkterna har rätt kunskaper och färdigheter. Vad behöver jag veta, vad kan jag göra, hur kan jag vara säker på att informationen stämmer och att den inte sprids, sånt.
Men de digitala vårdmöjligheterna är också starkt lagreglerade, påminner Walfridsson.
– Det är omfattande för regionerna, och till viss del komplicerat, men de är skyldiga att ha kompetens och bemanning för att kunna hantera det.
Sedan 2020 har egenkontroll fanns inom specialistmödravården på Östra sjukhus i Göteborg. Karolina Ericson är barnmorska på avdelningen och har varit med sedan introduktionen.
– Sedan dess har det varit en resa, framför allt genom olika system. Nu går allt via appen, Vård och Hälsa, och det har skett en ständig utveckling.
När en patient hemma har gjort sina tester hamnar allt i appen. Karolina Ericson berättar att om ett värde avviker så utfärdas en varning och en barnmorska kan då göra en första bedömning och kontakta patienten.
– Vi har ungefär 90 till 100 patienter som vi själva övervakar. Det tar tid såklart, men hade vi haft de extra besöken hade det tagit ännu mer tid, så vi kan jobba snabbare med patienten på det här sättet.
Efter fyra år känner De flesta i personalen kände sig bekväma med systemet, men det tog tid, säger barnmorskan.
– Det är då man börjar och det är viktigt att ha personalgruppen med sig och att vården ska komma på nya arbetssätt, vilket kan vara en utmaning. Det tar extra tid vid uppstart och för att alla ska få rätt utbildning och lära känna systemet, men efter det tycker vi att det har fungerat bra för oss.
Karolina Ericson menar att fördelarna med egenkontroll är många.
– Man vet ju själv om man måste gå till ett tandläkarbesök eller något, att man är lite stressad. Och när våra patienter kommer till oss får vi inte det goda viloblodtryck vi vill ha. Men om du mäter hemma efter vila får vi mer exakt blodtryck.
säger Frida Sand att hon tycker att det är ett lättanvänt system.
– Jag tror att mycket handlar om hur bekväm man är med tekniken, min mamma hade nog tyckt att det var mycket läskigare.
– Men det känns som ett stort steg framåt, när man är i det känns det självklart att det är så det ska vara. Många i min ålder känner sig nog lite mer bekväma med teknik, så det är nog en bra målgrupp att rikta sig till.
Egenkontroll har blivit allt vanligare, visar en rapport från Socialstyrelsen.
Fakta.Digitalisering i regionerna
● Fyra av fem regioner använder appar för träning, digital behandling och digitalt stöd för egenvård.
● Cirka tre fjärdedelar av regionerna använder digitala hjälpmedel som påminnelsehjälpmedel och bildstöd på mobiltelefon eller surfplatta.
● Sextio och sjuttio procent av regionerna använder ögonstyrning för datorer och fjärrkontroll för lampor eller dörrar.
● Tre av fyra regioner uppger att insatser och pilotprojekt inom digital vård har övergått i ordinarie verksamhet.
● Regionerna ringade också in fyra områden som de ser som oroande för att digitaliseringen ska gå snabbare: egna resurser, juridik, ekonomi och säkerhet.
● De patientgrupper som hade svårt att använda digital vård var främst de över 75 år utan bank-ID, personer med funktionsnedsättning och de utan någon digital vana.