– Det ska inte uteslutas att Ryssland skulle vara beredd att utmana Nato, säger han.
Michael Claesson tar över som överbefälhavare efter Micael Bydén den 1 oktober.
Det sker i vad som brukar beskrivas som Sveriges allvarligaste säkerhetspolitiska situation sedan andra världskriget. Försvaret måste nu växla upp, och det snabbt.
– Jag känner ett väldigt stort ansvar och ett tydligt krav på leverans, säger Michael Claesson.
– Min absolut viktigaste uppgift blir att både hålla en operativ aktivitetsnivå, men parallellt också leverera på att konsolidera krigsorganisationen med det vi har här och nu.
Attacker med robotar
Ryssland är hotet som Sverige måste dimensionera sitt försvar för.
– Det ryska anfallskriget mot Ukraina ramar in allt vi gör, konstaterar Claesson.
När Ryssland kan vara redo att gå i krig på andra platser än Ukraina är åsikterna delade. Claesson tycker att diskussionen om antalet år är “ganska ointressant”.
Annons
Annons
– Det vi har lärt oss är att Ryssland är strategiskt oförutsägbart och extremt riskbenäget.
För Sveriges del förringar han hotet om en stor markinvasion, och pekar istället på krigföring med hybridmetoder, som cyberattacker och mot informationsmiljön.
Men han varnar också för något som har blivit tydligt inte minst i Ukraina: attacker med långdistansrobotar mot civila mål.
– Det är ren kontraterror, och vi är definitivt utsatta för den biten.
Kan Ryssland rikta den typen av vapen mot Sverige?
– Absolut. I en situation med en spetsig eller eskalerad konflikt, både mellan Nato och Ryssland, men också mellan enskilda länder eller regionalt.
Vill inte bli rädd
Claesson understryker att han inte vill bli rädd eller “måla upp ett skräckscenario”.
– Min företrädare har varit väldigt tydlig med att krig eller en krigsliknande situation kan uppstå även i Sverige. Det jag säger är snarare en slags tolkning av hur det skulle kunna se ut.
Han säger att Försvarsmakten är beredd att hantera den typen av hot.
Har vi luftvärn så det räcker?
– Om man tittar på det i någon form av matematisk täckningsmodell så är svaret nej. Det handlar alltid om riskhantering. Men det kanske viktigaste är att vi inte är ensamma, säger han och syftar på Nato.
“Måste ha ett järnöga”
Regeringen vill att det nya ÖB ska stärka militärförbandens operativa kapacitet.
– Vårt uppdrag är att försvara landet och allierade mot väpnade attacker. Det finns ingen spänning i detta annat än den pågående formen, det vill säga nu. Men ibland, med tanke på logiken i försvarsbeslut och långa inriktningar på 5, 10, 12 år, har vi haft förmågan att flytta problemen bekvämt långt in i framtiden. Det vill jag undvika.
Annons
Claesson vill “bygga handlingsfrihet här och nu”.
Annons
– Vi måste hålla ett öga på all personal, utrustning, infrastruktur, övnings- och träningsstatus för våra militära förband och i slutändan, våra förbands stridsförmåga.
Fakta: Nya ÖB
Michael Claesson är 59 år gammal. Han föddes 1965 i Bankeryd.
Började sin karriär inom Försvarsmakten för 40 år sedan när han mönstrade som värnpliktig vid Norrbottens pansarbataljon i Boden.
Har haft en rad olika befattningar och roller på olika ledningsnivåer. Bland annat tjänstgjort i både Kosovo och Afghanistan.
Utnämnd 2013 till brigadgeneral och 2020 till generallöjtnant.
Har även under flera år tjänstgjort i Sveriges delegation vid Nato i Bryssel.
Var senast insatschef och sedan chef för Försvarsstaben, innan han i juni utsågs till ny ÖB av regeringen.
Lättare kan nämnas att Claesson gillar att spela elgitarr i bandet “Blöffes pågar”.
Fakta: Tre snabba frågor med nya ÖB
Ska Försvarsmakten skicka färdigutbildade värnpliktiga till Nato-operationer utomlands?
– Det är en politisk fråga att avgöra. Till den reducerade bataljonen i Lettland skickar vi i de inledande omgångarna anställda soldater. Om det räcker långsiktigt beror på regeringens ambitionsnivå. Kanske måste vi använda ett mer arbetskraftsvänligt alternativ i framtiden, men som ändå kan bidra till den typ av effekter som Nato är ute efter..
Ukraina förlorar 30 000 drönare i månaden. Det svenska försvaret har enligt uppgift “tiotals, snart hundratals”, drönare. Måste Sverige bli bättre på drönare?
– Absolut, det kommer att hända mycket under de kommande åren. Samtidigt är det viktigt att inte bara hoppa in i slutsatser som kan vara tillräckligt relevanta för Ukraina – det som verkar logiskt idag kanske inte är lika tydligt imorgon.
Kan Sverige försvara sig i mer än en vecka? (2013 konstaterade då ÖB Sverker Göranson att Sverige bara kan försvara sig i en vecka vid attack)
– Sverker utgick från en väldigt specifik situation. Stridsförmågan är betydligt bättre idag än den var då. Samtidigt, när vi spolar tillbaka bandet och ser var vi har kommit ifrån, är det givet att det fortfarande finns mycket kvar att göra.
