Ytterhögerns framgångar sprider sig i Europa


När högernationalisten Jörg Haiders parti blev en del av Österrikes regering år 2000 ville inte andra EU-länder ta den karismatiske populisten med våld. Alplandet utsattes för diplomatiska sanktioner under flera månader.
– Europa klarar sig bra utan Österrike. Vi behöver dem inte, sa Louis Michel, Belgiens dåvarande utrikesminister.

Jörg Haider dog 2008 i en bilolycka. Men när hans parti nu når sitt bästa valresultat någonsin, då uteblir de starka reaktionerna i övriga Europa.
FPÖ-ledaren Herbert Kickl säger sig vara redo att regera – och även om de andra partierna i dagsläget utesluter samarbete med honom kan det bli svårt att helt utesluta landets största parti från inflytande.
2024 är situationen en helt annan än 2000. Det blir inga sanktioner den här gången om FPÖ:s makt ökar.

Geert Wilders och hans högerradikala parti VVD blev störst i det holländska valet 2023.

I sju EU-länder sitter högerextrema partier i regering idag, om man definierar högerextrema som medlemskap i någon av EU:s partigrupper ECR och PFE, Patriots for Europe. I flera länder leder de regeringen.
Det är Italien där Giorgia Meloni från det postfascistiska Italiens bröder är premiärministrar, Ungern med Viktor Orbán, Slovakien med Robert Fico och Tjeckien med Petr Fiala.
I Finland och Kroatien sitter högernationalistiska partier i regeringen – som i Nederländerna, där Geert Wilders parti PVV vann störst i förra årets parlamentsval.
Och så har vi Sverige med sin Tidö-modell som ger Sverigedemokraterna stort inflytande över regeringens politik utan att vara en del av den.
Lägg till detta de stora val- och opinionsframgångarna för Marine Le Pens National Rally i Frankrike och tyska AFD:s senaste framgångar i flera delstatsval. I det belgiska parlamentsvalet i somras var de två största partierna högernationalister.
Men det är en spridd samling parterna i fråga.
Främst när det gäller inställningen till Ukraina och Ryssland är Europas extremhöger delad. I Ungern och Slovakien vill Orbán och Fico avsluta det militära stödet till Kiev och i praktiken tvinga fram en fred på Moskvas villkor.

Slovakiens premiärminister Robert Fico och Ungerns Viktor Orbán tillhör lägret som vill ha fred i Ukraina på Rysslands villkor.

Tyska AFD och franska nationalförsamlingen står också nära den ryska linjen. Medan Sverigedemokraterna och Sannfinländarna, samt populister i Baltikum och Polens tidigare regeringsparti PIS, vill fortsätta stödet till Ukraina. Det gäller även Italiens premiärminister Giorgia Meloni.

Österrikiska FPÖ är en del av det proryska lägret. Ett slut på sanktionerna mot Ryssland och stödet till Ukraina var bland partiets viktigaste valfrågor, vilket gav dem nära 30 procent av de österrikiska rösterna.
Läs mer:
Högerpopulistiska FPÖ-vinnare i det österrikiska valet
Anna-Lena Laurén: Högerradikal seger i Österrike – moln samlas över Ukraina

Lämna ett svar