“Priserna har stigit mycket i samhället och det saknas motivering till varför just bränslepriserna ska hållas nere”, skriver KI i sitt remissvar.
Mer exakt
Tvärtom menar KI att det finns mer träffsäkra sätt att för samma pengar nå de konsumenter som är mest drabbade av kostnaden för att köra bil. I regeringens budget för 2025 är skattesänkningen en av de största utgifterna – 3,2 miljarder kronor och 2026 ökar kostnaden till 5,5 miljarder.
KI poängterar också att Sverige måste leva upp till EU:s mål, annars kan dryga böter vänta. Det går inte att komma ifrån att vidta åtgärder.
“Med lägre bränslepriser ökar behovet av andra styrmedel och åtgärder som i sin tur kan ha olika typer av kostnader. Promemorian saknar analyser av hur stora dessa övriga kostnader kan bli”, skriver KI.
På en punkt håller KI dock med regeringen och det är i konsekvensanalysens slutsats att lägre bränslepriser leder till att incitamenten att köpa elbilar eller att öka användningen av fossilfria bränslen försvagas.
Elbilsköpen saktar ner
Flera andra remissinstanser pekar också på att det blir färre som kommer att köpa elbilar om priset på bensin och diesel hålls nere. Då saktar övergången till en mer elektrifierad fordonsflotta ner.
Trafikverket, Trafikanalys, Naturvårdsverket och Naturskyddsföreningen är bland dem som motsätter sig förslaget. Bland annat för att det blir svårare att nå nationella och europeiska klimatmål, men också målen att minska luftföroreningarna.
Flera remissinstanser välkomnar istället att det blir billigare att tanka. Hit hör Skattebetalarnas förening och Svenska Arbetsgivarföreningen. De hade helst sett att regeringen gick ännu längre.
