Sveriges konkurrenskraft bygger på innovation och kompetens. Tillsammans med branschens höga ambitioner vad gäller hållbarhet gör det oss till ett attraktivt land för företag. Som verksamma i branschen vet vi att en annan grundläggande förutsättning för företagens konkurrenskraft är pålitliga transporter. Tyvärr ser vi idag stora brister i vårt transportsystem både vad gäller funktionalitet och kapacitet. Sveriges ställning försämras om vi inte omedelbart vänder den negativa utvecklingen.
Framför allt vägar och järnvägar är idag i behov av omedelbara åtgärder. Det handlar om en betydande underhållsskuld, omoderna system och arbetssätt som påverkar funktionaliteten i både väg- och järnvägsnätet. Samtidigt har det ofta saknats ett helhetsgrepp på trafikslag som inkluderar sjöfarten som är så viktig för branschen. Lägg därtill Nato-medlemskapets ökade krav på transportsystemet, behovet av att anpassa infrastrukturen för att hantera klimatförändringarna och nödvändigheten av att anpassa transportsystemet för att nå uppsatta klimatmål. Dessutom finns det allvarliga kapacitetsbrister i kombination med en ökande sårbarhet av vägar och järnvägar i hela landet, vilket helt och hållet hämmar eller till och med stoppar godstransporterna.
Ska Sverige kunna möta dessa utmanar och stärker vår konkurrenskraft, det kräver ansträngning. Därför är det välkommet att regeringen nu aviserat en 20-procentig ökning av nuvarande ekonomiska ram. Det är en bra början men inte tillräckligt. Tidöpartierna har redan lovat att underhållet ska prioriteras och att investeringar i ny infrastruktur ska fokusera på godstrafiken. Alla dessa är välkomna nyheter som nu behöver konkretiseras i den kommande propositionen.
För detta arbete har vi, branschens partners, två viktiga förutsättningar:
1. Ett tydligare fokus på godstransporter:
Många av branschens varor transporteras till sjöss, på järnväg och väg i hela landet och utanför. Genom att kombinera trafiklagarna kan vi öka effektiviteten och minska klimatpåverkan. En väl fungerande transportinfrastruktur kräver därför ett förhållningssätt där de olika trafikslagen kompletterar varandra. Regeringen har antagit detta, men mycket återstår att göra här. Alla berörda aktörer behöver ett utökat helhetsgrepp med fokus på transportleder och noder.
Ett mycket akut exempel är behovet av att förnya den svenska isbrytarflottan. Upphandlingen har både försenats och reducerats till bara ett nytt fartyg. Det är helt otillräckligt. Utan en fungerande isbrytare är hela transportkedjan för den gröna industriella omställningen i norra Sverige i fara. Vidare behöver godstrafiken värderas i förhållande till persontrafiken. Idag råder motsatsen, med negativa konsekvenser för jobb och tillväxt när industrin inte kan få ut sina varor.
2. Förbättrat och moderniserat underhåll
Dagens anläggningar slits ut snabbare än de hinner underhållas, med växande underhållsskuld som följd. Bristerna märks redan tydligt med omfattande störningar och hastighetssänkningar på väg- och järnvägsstråk som branschen är beroende av. I delar av transportsystemet, till exempel på Malmbanan, är situationen så akut att svensk export tvingas minska i volym. Här krävs omedelbara åtgärder som ger en tydlig och märkbar förbättring. Ökade anslag till underhåll är ett grundkrav, men underhållet måste också moderniseras och digitaliseras så att vi får ut mer av varje satsad krona. Det handlar om att stimulera kraften i utveckling och innovation och bryta den höga kostnadsutvecklingen inom underhållsbranschen. Samtidigt ska Trafikverket förenkla processer för föreskrifter och godkännande av metoder och låta ny teknik användas.
För att kunna återkräva eftersatta skulder underhåll, säkerställande av nödvändiga trimningsåtgärder och nya investeringar, behövs en väsentlig förstärkning av resurserna. En höjning av det ekonomiska ramverket med 20 procent som just aviserats är ett absolut minimum, men kommer inte ensamt att räcka för att rusta Sverige och svensk industri för framtiden.
Svensk industri står sig väl i den globala konkurrensen, men är beroende av ett robust, effektivt och hållbart logistiksystem som främjar konkurrenskraft, handel och sysselsättning i hela landet. För att infrastrukturministerns helhetsgrepp och höga ambitioner ska leda till resultat behöver regeringen gå från ord till handling i den kommande infrastrukturpropositionen.
Marie Nilssonindustrirådet och förbundsordförande IF Metall
Pia Sandvikindustrirådet och vd för Teknikföretagen
