Inte självklart att största partiet ska få regera – hufvudstadsbladet

I parlamentsvalet i Österrike var Frihetspartiet, med förkortningen FPÖ, störst med nästan 30 procent av rösterna. Det var ett ökat väljarstöd, från 16 procent i förra valet. Eftersom landet har en tradition av att det största partiet utser en ny kansler, alltså statsminister eller regeringschef, sa man att FPÖ som största parti borde få göra det.

Men även om Österrike regelbundet har majoritetsregeringar är vanan att det största partiet utser regeringschef inte ett krav, även om det nästan alltid har varit så. I Österrike har det ofta varit stora koalitioner mellan de två stora partierna, det borgerliga folkpartiet ÖVP och det socialdemokratiska SPÖ. Den av dem som blev störst i ett val har lett regeringen, som ofta inkluderade båda i den. Så var fallet i 20 år efter andra världskriget. Och så har det varit under flera mandatperioder senare tills nyligen.

Hos vissa tillfällen, som mellan 1966 och 1983, har SPÖ eller ÖVP haft egen majoritet och kunnat regera ensamma. Och några gånger har en av dem regerat med FPÖ. SPÖ gjorde det på 80-talet när FPÖ hade en mer socialliberal profil. Och ÖVP har gjort det några gånger efter 1999. I ett val vid den tiden hade FPÖ en framgång och jämnade med ÖVP med nästan 27 procent av rösterna. Efter det valet bildade ÖVP och FPÖ en regering, som fick kritik från EU och många medlemsländer. ÖVP har styrt med FPÖ även från 2017 till 2019.

Men att det parti som blir störst ska få posten motsvarande statsminister fungerar bara i vissa länder. Det är i Österrike, men även Tyskland och Finland, som bildar majoritetsregeringar och där många partier över hela eller nästan hela det politiska spektrumet kan regera med varandra. Länder med två tydliga block, som Sverige, kan inte ha en regel som säger att det största partiet bildar regering. Det största partiet kan tillhöra det block, av två, som inte blev det största. Så har det varit här för Socialdemokraterna när det (i huvudsak) borgerliga blocket blivit störst. Som efter valet 2022.

I Österrike har de partier som fick nästan 70 procent av rösterna i valet har en annan syn på kriget i Ukraina och Ryssland än den proryska FPÖ. FPÖ har också önskat en folkomröstning om att införa dödsstraff. En påföljd som de andra partierna är emot att införs. FPÖ har därför åsikter i flera frågor som en minoritet i Österrike har och de andra partierna har åsikter i flera sakfrågor som en majoritet av väljarna har.

Nu följer förhandlingar om en ny regering. Det är troligt att FPÖ inte kommer att ingå i en ny regering. Åtminstone inte om partiet kräver att dess kontroversielle ledare Herbert Kickl ska leda det eller vara minister i det. Blir det en (majoritets)regering med FPÖ i så blir det utan att Kickl leder den eller är minister. I så fall kommer regeringen troligen att vara tillsammans med ÖVP. Blir det en regering utan FPÖ så blir det med ÖVP och SPÖ. De två partierna har majoritet i parlamentet efter valet med 93 av 183 mandat. Men det är bra om regeringen kan få en bredare majoritet. Så det pratas om att liberala Neos med 17 mandat får gå med i ÖVP och SPÖ i regeringen.

I flera länder partier liknande FPÖ har haft valframgångar de senaste åren. Det har varit med AfD i val i federala stater i Tyskland nyligen. Och det har varit med nationalförsamlingen i parlamentsvalet i Frankrike i somras. Det har varit i Finland 2023, där även Sannfinländarna (som dock är kritiska till Ryssland och dess krig i Ukraina) hamnade i den nya borgerligt ledda regeringen. Och hösten 2022 hade liknande partier valframgångar i Sverige och Italien. I det sistnämnda landet kom partiets ledare att leda den nya regeringen. I Sverige blev Sverigedemokraterna, som har likheter med FPÖ som ett högerpopulistiskt och invandringskritiskt parti, en del av grunden för en borgerlig regering. I Nederländerna har även motsvarigheten till FPÖ, som även kallas Frihetspartiet, haft valframgångar den senaste tiden.

I vissa länder har det gått sämre för högerpopulistiska partier. I Polen förlorade lag och rättvisa makten. I Danmark, där det finns fler, lyckades man efter valet hösten 2022 inte påverka vilka partier som skulle regera. I Storbritannien hade ett liknande parti valframgångar i valet förra sommaren, men fick bara sex platser av 650 i parlamentet och fick inget inflytande över regeringen.

Här kan nämnas att det högerpopulistiska, invandringsfientliga partiet i Schweiz fick 30 procent av rösterna och ingår i landets samlingsregering. Det finns ingen garanti i något land att ett parti kommer att tillåtas att styra eller leda en regering efter valframgångar eller stöd på uppemot 30 procent av rösterna. Så om det näst största partiet i Österrike (ÖVP) bildar en ny regering tillsammans med det tredje största partiet (SPÖ) och fjärde största partiet (Neos) och det största partiet (FPÖ) hamnar utanför regeringen är det lika demokratiskt som om det största partiet (FPÖ) och det näst största (ÖVP) skulle bilda regering.