Moderaterna (M) och Kristdemokraterna (KD) slår sig för bröstet och utbrister på Instagram: KD “Historiskt låg nivå av asylsökande! Antalet beviljade uppehållstillstånd minskar.” M: “Fler utvandrare än invandrare till Sverige – för första gången på 50 år”.
I humanitära sammanhang betraktas man som flykting om man har tvingats fly över en landsgräns på grund av väpnad konflikt eller förföljelse och på grund av rädsla inte kan återvända till sitt ursprungsland. Flyktingar i denna mening kan anses vara några av de mest utsatta individerna i världen med omfattande fattigdom i form av bristande ekonomisk säkerhet, “brist på frihet, makt, inflytande, hälsa, utbildning och fysisk säkerhet” (från FN, Global mål). Tidöpartierna ser alltså denna utsatta grupp som en av de viktigaste orsakerna till våra stora svenska samhällsproblem. Nu är inte Tidöpartierna kända för att vara en humanitär förening, men det är nog skamligt att skylla på och utesluta asylsökande och därmed utse flyktinggruppen som alla problems moder!
Förändringsarbete utgår egentligen från det egna arbetet inom individen, organisationen eller samhället i fråga. Regeringen väljer migration och migranter för att lösa svenska problem. I professionella sammanhang brukar det benämnas motstånd.
Alla stora samhällsproblem skapas av hur vi samhällsmedborgare lever i stort och då behöver Sverige en ny inriktning och ett samhällsförändringsarbete som utgår från och engagerar den svenska befolkningen. Det är alltid lättare att placera ansvar utanför sig själv, till exempel på migranter, men vi måste möta sanningen och påbörja förändringsarbetet inom oss själva. De demokratiska institutionerna måste ta tillbaka makten, kontrollen, över välfärden, arbetslivet och rättsstaten! Barn och unga lämnas ensamma i många situationer, föräldrarna behöver ta tillbaka kontrollen på ett bestämt men kärleksfullt sätt och det handlar inte om curling utan om att sätta gränser.
De stora svenska problemen med skola, kriminalitet, arbetsmiljö, integration, missbruk och omsorg förändrades kraftigt när jämställdheten trängdes ut och marknadsliberalismen klev in på en avreglerad arbets- och välfärdsmarknad med start på 1980-talet. Cervenka skriver i “Girig-Sverige”, (Natur&Kultur, 2022) att de växande ekonomiska klyftorna i Sverige utmanar och skapar stora obalanser i folkhälsan. Jämställdhetsutredningen (SOU 2020:46) presenterade i augusti 2020 sina förslag om att “jämna ut skillnader i uppväxtvillkor, utbildning och arbetsvillkor” och precis som Cervenka framhåller Jämställdhetsutredningen att ökad jämställdhet stärker individen och vårt samhälle på alla plan. .
I näringslivet pratas det mycket om värdet av DEI (diversity, equity and inclusion) och vi behöver nog ingjuta mod hos våra politiska ledare så att samhällsförändringsprocessen genomsyras av mångfald, jämlikhet och inkludering!
Peter Hagman
Pensionerad socionom, doktor. psykoterapeut
