Remissvaren från de instanser som avser att yttra sig över utredningen om hur det så kallade lönetransparensdirektivet ska införlivas i Sverige har börjat sippra in till Arbets- och arbetsdepartementet. Det är bra för det är bråttom nu.
Det är brådskande av flera anledningar. Dels är det oerhört viktigt att vi får nya och effektivare verktyg för att kunna vidta åtgärder och komma åt de skillnader som finns i lön mellan könen. Faktum är att en tidigare positiv trend med minskande löneskillnader har brutits och att löneskillnaderna mellan könen det senaste året nu ser ut att öka. För att vända på det och fortsätta och påskynda utvecklingen mot lika lön kan lönetransparensdirektivets regelverk kring transparens och krav på löneredovisning göra stor skillnad.
Lönetransparensdirektivet syftar till att säkerställa principen att kvinnor och män ska få lika lön för lika och likvärdigt arbete. Utredningen föreslår att DO ska bli det kontrollorgan som ska vara ett nav i den nya förordningen. Vi delar uppfattningen att uppgifterna ligger i linje med DO:s roll och att DO därför är den myndighet som ska ha uppdraget.
Direktivet måste genomföras i svensk lag och träder i kraft den 7 juni 2026. Det kan låta som att det finns gott om tid, men det är tvärtom. Förutom att arbetsgivare behöver använda tiden för att förbereda sig för att tillämpa de nya reglerna, behöver även de tekniska system som ska användas för rapportering finnas på plats. Det kommer att kräva utveckling av nya arbetsprocesser för att säkerställa efterlevnad, och kommunikationsinsatser för att informera och utbilda arbetsgivare – vad reglerna innebär och vad som förväntas av dem.
För att minska riskerna att svenska arbetsgivare drabbas av administrativa bördor och komplicerade system ska den föreslagna tillsynsmyndigheten DO snarast underrättas om sitt uppdrag och senast våren 2025 en betydande resursökning för att bygga upp en helt ny gren av verksamheten. .
De uppgifter som tillsynsorganet ska har till viss del överlappningar med DO:s nuvarande arbetsuppgifter, men flera av arbetsuppgifterna är helt nya. Bland dem finns till exempel att ta emot, systematisera och tillhandahålla arbetsgivares löneredovisning som enligt direktivet ska lämnas till tillsynsorganet av alla arbetsgivare med fler än 100 anställda. Många tror att arbetsgivare redan måste lämna in den årliga lönekartläggningen till DO, men så är inte fallet. Idag behöver rapportering endast ske på begäran av DO. Myndigheten har alltså aldrig hanterat en sådan mängd information som framöver. DO ska också kontrollera att detta också sker och för arbetsgivare som inte lämnar de uppgifter de är skyldiga att göra ska DO väcka talan om sanktionsavgifter. Myndigheten ska utan dröjsmål offentliggöra de uppgifter som arbetsgivare lämnar till DO. Detta kräver tekniska lösningar som gör detta möjligt.
Genomförandet innebär ökade kostnader, både i ett uppbyggnadsskede (dvs under perioden fram till ikraftträdandet 2026) och därefter löpande som en del av myndighetens ordinarie verksamhet.
Det kan tilläggas att EU också nyligen har fattat beslut om bindande minimikrav för EU:s likabehandlingsorgan (som DO). Det innebär att det nu finns en EU-reglering som bestämmer uppdraget för ett likabehandlingsorgan som DO, och för DO innebär det i stora drag det uppdrag och de uppgifter myndigheten nu har. Ny data kan läggas till, men ingenting kan raderas. Finansiering av de nya krav som lönetransparensdirektivet ställer kan därför inte lösas genom en omprioritering av myndighetens resurser, något som genomförandeutredningen också påpekar.
För att kunna fullgöra de föreslagna uppgifterna behöver DO en kostym som är anpassad till uppdraget. Detta kan inte vänta till budgetpropositionen för 2026. Arbetet måste påbörjas nu. EU:s medlemsländer har gemensamt beslutat att öka medborgarnas transparens i lönesättningen och att synliggöra löneskillnader mellan könen i syfte att minska löneskillnaderna. Det är bra och det är viktigt. Inte minst är det på tiden.
Lars Arrhenius, diskrimineringsombudsman
Clara Berglundgeneralsekreterare för Sveriges kvinnoorganisationer
