De är gjorda av OECD som i samband med proven även samlar in annan information om de femtonåringar som deltar, som de sedan kan använda för att jämföra med elevernas resultat.
– Det är därför vi nu ger OECD i uppdrag att göra en uppföljning av de svenska Pisa-resultaten, eftersom vi vill få upp ögonen för det svenska skolsystemet, säger utbildningsminister Lotta Edholm.
Meningen är att OECD ska titta på resultaten och jämföra dem med olika variabler och sedan peka på svagheter i det svenska skolsystemet, för att se hur det kan förändras och utvecklas.
– Vi gör det här för att de som arbetar med Pisa inom OECD har så mycket kunskap om olika utbildningssystem runt om i världen, och för att det är intressant att få ett utifrånperspektiv på svensk skola, inte minst för att de är vana vid att göra jämförelser mellan länder, säger Lotta Edholm.
Sverige sticker ut på vissa områden som är särskilt intressanta att titta närmare på, säger Lotta Edholm. Till exempel hävdade OECD att svenska klassrum är stökigare än klassrum i andra länder – något som dock har ifrågasatts av en del forskare.
Om det visar sig att svenska klassrum är särskilt stökiga betyder det att lärarna måste lägga mer tid på att få ordning på klassrummet och mindre tid på att undervisa, vilket sannolikt ger lägre kunskapsresultat, resonerar Lotta Edholm.
Den senaste Pisa-undersökningen visade också att svenska femtonåringar störs mer av skärmar och datorer i skolan än elever i samma ålder i andra länder. I maj kunde DN också berätta att OECD gjort en efterföljande sammanställning som visar att ungas användning av mobiltelefoner påverkar deras lärande på ett negativt sätt.
Sammanställningen pekade ut skärmar som en förklaring bakom det senaste Pisaraset.
– Vi blev ganska förvånade över den starka kopplingen, sa Pisa-chefen Andreas Schleicher till DN.
Det gör att Lotta Edholm är särskilt intresserad av att ta del av OECD:s analys av skärmarnas påverkan på skolresultat ur ett svenskt perspektiv.
– Att få ett internationellt perspektiv på den frågan är särskilt viktigt eftersom svenska unga störs mer av skärmar, inklusive mobiltelefoner, jämfört med studenter i andra länder, säger Lotta Edholm.
Hon är mest oroad över den sjunkande läsförmågan och vilka konsekvenser det får för elevernas förmåga att orka i framtiden.
Matematik är också ett problem i Sverige.
För bara en vecka sedan Skolverket publicerade siffror som visar att andelen niondeklassare som är behöriga till gymnasieskolans nationella program minskade med 1,5 procentenheter jämfört med föregående år.
Endast 83,7 procent av eleverna som gick ut grundskolan i våras var behöriga, jämfört med 85,2 procent förra året.
Förlusten är störst inom matematiken där 12,8 procent av eleverna, vilket motsvarar 15 600 elever, har fått betyget F eller streck och därmed inte når målen. Det är en ökning med 1,9 procentenheter jämfört med förra året.
Fakta.Pisa 2022
matematik och naturvetenskap.
• Undersökningen genomfördes under mars/april
2022.
• Drygt 6 000 elever deltog, från 250 grundskolor
och 17 gymnasieskolor.
• Uteslutningsgraden var 7,4 procent.
• Sveriges resultat hade kraftigt försämrats i matematik och
läsförståelse.
• Det har varit många elever som presterar på den lägsta nivån
fler och de bäst presterande något färre, när det kommer till kritan
matematik och läsförståelse.
Lotta Edholm menar att ämnena hänger ihop med varandra. Den som inte kan läsa och förstå en text har också svårigheter i matematik och andra ämnen.
– Det gör att läskrisen på sätt och vis är värre än mattekrisen, säger hon.
Den senaste Pisa-undersökningen (2022) visade att 24 procent av femtonåringarna inte kan läsa ordentligt. I Pirls, som mäter läsförmågan hos fjärdeklassare, var andelen 20 procent 2021.
Segregation har också upprepade gånger pekats ut som ett av de stora problemen i det svenska skolsystemet av OECD.
– Att titta på det ingår också i det här uppdraget, säger Lotta Edholm.