Ludvika är inte ensam om att behöva spara. Just nu sköljer en välfärdskris över landet när regeringen blandar sina politiska prioriteringar till förmån för slankare välfärdspolitik för lokala politiker.
Och lokalpolitikerna är fångar i kommunallagens regler som säger att man aldrig får planera att lägga mer pengar på välfärden än man får i skatt och statsbidrag just det året.
Allt det där är förstås en liten tröst för upprörda kommuninvånare som är oroliga för större barngrupper, minskad personaltäthet, vikariestopp och andra besparingar som kan komma.
Annons
Annons
På Linkedin – en Facebook för mellanchefer – har Ludvika kommun publicerat en sketch där en skäggig man i keps och rutig skjorta irriterar sig på att gräset växt för högt vid ett övergångsställe på Fredsgatan.
Spring sedan han går hem och slänger sig på Facebook – en Linkedin för skäggiga män i keps – och låter sin ilska skölja över tangentbordet.
“JAG ÄR SÅ PASSAD! Jag är så trött på det här jäkla samhället vi har. VAKNA LUDVIKA!!” han klappar fram hukande över ett skrivbord där en liten svensk flagga har placerats. Sedan bleknar bilden ut och texten #vibryrossvisst avslutar allt. Så passform. Vad vill kommunen egentligen säga?
“Många av er känner säkert igen känslan av att “allt är kommunens fel”, med starka åsikter i kommentarsfälten som följd. Inte sällan utan hänsyn till fakta”, skriver Ludvika kommun själva om sin film.
Åsa Granat, konsulten som samordnar den så kallade “gyllene situationen” i kommunen, skriver också på Linkedin: “Individers och gruppers åsikter får allt större utrymme, och allt oftare på bekostnad av forskning, expertis eller bevis. Sanning och fakta blir relativiserade.
Annons
Att alla kan ha en åsikt är förstås en viktig del av en demokrati, men vi behöver tänka på hur vi tänker – och inte minst hur vi bemöter åsikten.”
Annons
Ja. Att klaga på public service i Ludvika är numera att relativisera fakta och sanning. En kommunal sketch borde få folk att sluta göra det. Kom ihåg: #vibryrossvisst.
Missförstå mig inte inte här. Hot och hat mot förtroendevalda och tjänstemän är ett verkligt problem. När över hälften av heltidspolitikerna i landets kommuner och regioner har blivit utsatta för hot, våld eller trakasserier skadar det demokratin.
Ville Ludvika säga något om det så vinner man inget på sketcher om kepsgubbar som blir arga på att klippa gräset. Och ville Ludvika faktiskt säga att de bryr sig om medborgarnas bekymmer, så #vibryross är verkligen bara en usel ton.
Det hjälper inte den som kämpar för att få bra vård för sin 90-åriga mamma på ett äldreboende utan tillräckligt med personal.
Daniel Swedin är politisk redaktör på Arbetet och krönikör för hufvudstadsbladet.