Krönika: Hur man parerar bedrägeriförsök



image.php?type=preview&uuid=282f9da0 b41c 5e2a b757

Om min dotter ringer och säger att hon har blivit kidnappad och jag måste betala hundratusen inom femton minuter – vad gör jag?

Tyvärr svarar jag nog “synd för dig unge, du valde fel mamma” – för vad ska en fattigpensionär mer säga? “Snälla kidnappare, det är alldeles för många månader kvar när min pension tar slut så jag kanske kan skrubba trappor istället? Även med mina dåliga knän…?”

Det är alltså det senaste i “trick-the-old”-spelet enligt tidningsrubrikerna. Dessa AI-robotar kan imitera röster så att du kan få ett samtal från ditt barn eller barnbarn som säger att de är i en super situation – om de inte kidnappas, kanske rånade på pass och pengar i en avlägsen del av världen, och kan behaga mormors hjälp dem?

Än så länge är AI-tekniken så trubbig att de inte kan hantera några längre konversationer utan att ens den mest pyssliga gamla känner sig illa till mods, och efter att ha “konverserat” med den här ChatGPT-boten ett tag är jag inte så orolig. Ändå – men det går framåt och blir mer och mer sofistikerat, så det finns säkert anledning att fundera på motåtgärder.

Jag fick mitt första telefonsamtal före den digitala eran. Någon gång på 90-talet fick jag det som kallades “Nigeria-brevet” som påstods vara från någon som påstod sig ha omätbara tillgångar inlåsta i Nigeria och letade efter en person som mot rimlig ersättning kunde hjälpa till att frigöra alla pengar. Jag blev så glad över att få detta fuskbrev att jag satte upp det på väggen, och jag tog för givet att ingen människa kunde gå med på ett så dumt plan. Det hör till saken att jag inte är så jäkla smart och inte heller är jag särskilt misstänksam, man skulle nog kunna kalla mig rätt godtrogen… Men det var så himla lätt att förstå att brevet var början på ett bedrägeriförsök.

Med det digitala har nya knep kommit. Ett tag var det vanligt att man fick sms från posten (det vill säga en avsändare som påstod sig vara Post Nord) som påstod att ett paket väntade på mig men var otillräckligt frankerat så jag fick sätta in 7,50 för att det skulle komma fram. 7.50 hade jag givetvis kunnat slänga, tricket med den telefonen är säkert att tillräckligt många använder den, skickar man ett sms till en miljon mottagare och tiotusen låter sig luras blir inkomsten 75 000 med tanke på att sändningen sker via en robot är arbetsinsatsen minimal.

Sen blev jag blåst – inte för pengar utan via ett meddelande på Facebook från en gammal bekant som undrade om jag kom ihåg det här tillfället… Vi ställde ut hundar tillsammans för tjugo år sedan så jag tänkte att det kunde vara ett filmklipp från ett sådant tillfälle och klickade på den bifogade länken… Och hade mycket problem med att rensa och ändra lösenord och stänga av saker innan det rensades. Sedan lärde jag mig att aldrig klicka på länkar utan att kontrollera att avsändaren faktiskt har skickat något till mig. Det var trots allt ett typiskt “boy streak”-trick, ingen tjänade något, det ställde bara till problem.

I veckan fick jag ett mail från ett telekombolag som tackar för min beställning (ordernummer bifogat) och om jag har några frågor kan jag ringa deras kundsupport (länkat telefonnummer) Då är det nära att jag klickar på ordernumret för att vara kunna bestrida det. Så nära som jag ringer numret när jag kollade att det faktiskt går till telekombolaget det sägs vara ifrån – men i slutändan struntar jag i det hela eftersom jag inte har beställt något.

Det sägs att bedrägerierna ökar – men när jag kollar statistiken så säger 70 % av tillfrågade pensionärer i en undersökning i Norrland 2022 att de INTE har blivit utsatta för några bedrägeriförsök det senaste året, 16 procent uppger att de har varit. Annars är det en hel del “sägs ha ökat” påståenden. I den kategorin placerar jag också påståendet att “kvinnor över 70” är särskilt utsatta för bedrägeriförsök. År 2022 anmäldes 195 000 bedrägerier, kortbedrägerier var vanligast men det är i vissa fall mormödrar som är de vanligaste offren, utan personer mellan 35 och 44 år. I min värld är det de som a) har pengar att bli lurade på och b) shoppar, äter ute, reser och går på pubar…

Men som förberedelse för det samtalet har jag kommit på det geniala motdraget. Det var ett stort misstag att någon skulle kräva pengar av mig, men tänk om någon ringer med min röst och vill ha ett snabblån? En bedrägeri kvävs lätt genom att ställa en fråga – t.ex. “Vad är ditt skonummer?” eller “vad hette din bästa vän när du var tonåring?” Jag kände mig supersmart tills jag presenterade lösningen för bästisen som direkt ställde en så smart fråga: “Vad hette hästen som sprang iväg med dig?”

“Uhhh… vilken” var jag tvungen att fråga, för sanningen är att jag har varit på en skidresa fyra-fem gånger i mitt liv (att jag fortfarande lever är ett mirakel). Men med lite resonemang kom vi fram till vilken dummy det var. Så lösningen är fortfarande genialisk. Jag kan inte tänka mig att någon skickar pengar ens till barnbarn som man inte har den minsta historia med så att man kan ställa en någorlunda smart fråga.

Men ännu säkrare är förstås att inte ha några pengar för att bli lurad.

Lämna ett svar