Vänsterkvinnor och högermän som inte möts – hufvudstadsbladet

När SVT publicerar en undersökning från Verian torsdagen den 10 oktober finns information om skillnader mellan könen när det gäller väljarnas partisympatier. Statsvetarna kallar det för könsgapet. Verian bygger på tretusen intervjupersoner från Sifos webbpanel. Mätningen bekräftar detsamma som andra mätningar, till exempel den från Statistisk sentralbyrå. Det är att män i hög grad sympatiserar med partierna till höger, främst Sverigedemokraterna men även Moderaterna och Kristdemokraterna. De tre högerpartierna har 53,4 procent av männens väljarstöd.

Bara Tidöpartiernas liberaler har fler väljare bland kvinnor än män. Men partiet är litet med 3,1 procent och skillnaden är ganska liten. Läggs L till de övriga tre Tidöpartierna får regeringsunderlaget 56,3 procent av männens stöd. Även med felmarginal stöds de fyra partierna på Ulf Kristerssons sida i politiken av klar majoritet.

Bland kvinnor Tidöpartierna har däremot lågt stöd, speciellt SD. De tre SD, M och KD har stöd av endast 32,2 procent. Med L är stödet 35,6 procent. Drygt 20 procentenheter skiljer mäns och kvinnors stöd åt regeringens fyra partier. Genomsnittet av deras stöd är 46,2 procent.

Bland kvinnor har S, V, MP och C, alltså Magdalena Anderssons sida i politiken, högre stöd än bland män. Redan nu är det bara S och V som har mer än hälften av kvinnornas stöd (50,5 procent). Med MP blir det nästan sex av tio kvinnor (58,4 procent). Med C blir det 63,4 procent.

Hur är det då? med de fyra rödgröna partiernas stöd bland män (om C räknas som grönt)? Ja, det är ganska lågt. C skulle hamna under riksdagens spärr med 3,9 procent. MP skulle hamna på det. V får sju procent och S 26,2, samma som SD och ger en delad förstaplats bland männen. Sammantaget ger Verian Magdalena Anderssons sida i politiken 41,1 procent i väljarstöd. Det är cirka 22 procentenheter lägre än bland kvinnor och nästan elva procentenheter lägre än det genomsnittliga stödet för de fyra rödgröna partierna på 52,0 procent.

Ser man till män respektive kvinnor är det alltså 56,3-41,1 till Kristerssons sida bland de förstnämnda och 63,4-35,6 till förmån för Anderssons sida bland de senare. Det är stora skillnader att vara könsskillnader i väljarstöd.

De första 20 åren efter 1956 var det dessutom kvinnor som röstade något mer på de borgerliga partierna, som C tillhörde då. Männen röstade något mer på vänsterblocket, med S dominerande. Man kan säga att kvinnor på 70-talet röstade något mer på de borgerliga partierna än på det S-dominerade vänsterblocket, trots att dåtidens S-regering byggde ut barnomsorgen och höjde barnbidraget och de borgerliga partierna. var emot de skattehöjningar som finansierade välfärdspolitiken.

På 1980-talet fick det moderatledda borgerliga blocket något högre stöd bland män än kvinnor och det S-dominerade vänsterblocket fick något högre stöd bland kvinnor än män. Men skillnaderna var små. Så var det i ett par decennier, med några undantag. Det var främst Ny Demokrati 1991 som hade mer stöd bland män än bland kvinnor. Om det lades till de borgerliga partierna blev det ett ökat könsgap mellan blocken det året.

De fyra partierna på Ulf Kristerssons sida i politiken hade mer stöd bland män än kvinnor i valet 2022. Det stödet har bestått och ökat något. Det omvända gäller de fyra partierna på Magdalena Anderssons sida i politiken. Valet dominerades av frågor relaterade till migration (flyktingmottagande och immigration) och brottsbekämpning (skjutningar, explosioner och gängkriminalitet). Till viss del även energi (-policy) med bränsle- och elpriser.

Skatterna var inte lika höga som en valfråga (som de var på 1970- och 1980-talen), utan dominerade regeringens senaste höstbudget, där skatterna sänktes särskilt för dem med höga inkomster. Kristerssons regeringsalternativ kom att leverera på sina vallöften om att minska invandringen och flyktingmottagandet och i höstbudgeten införa ett stort ekonomiskt bidrag för utvandringen.

Leverans var det även om sänkningar av skatter på diesel och bensin och därmed bränslepriser, dock inte så mycket som utlovat av SD utan även KD och M. Vissa lagar kring brottslighet har skärpts. Men skottlossningarna har inte påverkats så mycket av fortsatt brottsdomar. Män har ett större intresse än kvinnor för frågorna om migration, kriminalitet och energi i form av bränslepriser. Det kan ha dragit manliga väljare till Kristerssons Tidöpartier. Och behöll dem.

Skatter och deras sänkningar var ingen central valfråga 2022. De sänkta skatterna i höstbudgeten har framförallt gynnat män, eftersom de är överrepresenterade bland dem med höga inkomster och med mycket sparade pengar på till exempel ISK-konton. Vissa manliga väljare har alltså gynnats av Tidöpartiernas genomförda politik.

Kvinnor arbetar till stor del inom regionernas sjukvård och regionerna får inte i statsbudgeten de ökade resurserna på uppemot 20 miljarder kronor i ökade statsbidrag som de skulle behöva för att möta den efterfrågan som finns på vården. Detsamma gäller kommunerna, kvinnorna i sina jobb inom skolan och vård och resurser där. Och kvinnor har i genomsnitt lägre löner och får mindre av de skattesänkningar som främst går till de med högre lön, som ofta är män. Det kan få kvinnor att hålla fast vid partisympatierna för de rödgröna partierna och till och med öka dem. Mycket talar för att könsskillnaderna i partisympatier består. Åtminstone fram till valet 2026.