Det finns fortfarande någon form av märklig debatt bland vissa politiska partier om att frågan fortfarande är påverkbar. Den bussen har gått! Det är populistiska utspel som saknar verklighetsförankring. Att räcka ett sugrör till någon där halmen saknar förankring är en dålig tröst.
Annons
Annons
Vart fjärde år har vi val i Sverige. Då kan vi som medborgare utkräva ansvar.
Sedan måste de politiska resultaten utvärderas.
En av de absolut viktigaste frågorna idag är hur vi ska möta de människor som på grund av ålder eller andra hinder har svårt att ta sig till närmaste busshållplats. Många av de personerna kommer att hitta en hållplats som inte är anpassad för att göra det lättare att ta sig till, på eller av, speciellt de gånger föraren väljer att inte använda bussens nigfunktion.
- Vad kommer att hända med “flextrafiken” version 2.0 som så fint framställdes som ett politiskt mål inom den nuvarande mandatperioden?
- Vad händer med informationen till de resenärer som inte längre kan nå sin vårdcentral med kollektivtrafiken? Hur ska de få information om möjligheten att ansöka om färdtjänst?
Stora förändringar kräver också ökade ansträngningar för att förklara vilka alternativ som finns kvar. Att gå, cykla eller ta bilen är inte möjligt för alla. Inom PRO möter vi ständigt dessa frågor.
Det goda samhället måste nu ta fram alternativen!
Återinför “Flextrafikan 2.0” nu!
PRO samorganisation Örebro
Margareta Röstlund och Claes-Göran Andersson
