För mycket pengar till militären! – hufvudstadsbladet

Hur är läget? Det är den fråga folk vänligt ställer till varandra. Men i de upprustningstider vi nu lever i får man ibland uppfattningen att den har ersatts av: Hur är säkerhetsläget? Och svaret på frågan borde helst vara: Sämre och sämre.

På tisdag kom regeringens försvarsproposition. Där ska ytterligare 170 miljarder läggas fram till 2030 på det militära försvaret och runt 30 miljarder på det civila försvaret och 27 000 fler ska sysselsättas inom försvaret. Investeringarna kommer framöver att uppgå till 2,6 procent av BNP – vilket alltså är mer än vad det alltid har sagts att ett Natomedlemskap kräver.

Det är lätt att bli av med nya pengar till militären – men i princip en lögn i helvetet för att bli av med pengar till sjukvård, omsorg, skola eller till och med de dåliga järnvägarna. Och allt som rör militärt försvar kostar enorma summor. Särskilt efter inflationsvågen och då efterfrågan på krigsmateriel ökade kraftigt när alla västmakterna nu rustar upp sig. Förra året slog världens militära utgifter nya rekordnivåer – 2,24 miljarder dollar. Siffran är lite outgrundlig.

Att det i en En värld som ser ut att ha blivit nästan olaglig att uttala ord som nedrustning, fred och diplomati är inget mindre än en tragedi.

Jag kommer inte slå in min position i bomull: jag menar det här är galet. Den upprustning som nu sker är större än under det kalla kriget. Över hela västvärlden försummas nödvändiga investeringar i välfärden och för den gröna omställningen samtidigt som enorma summor rullar in till militären. Och pengarna som politikerna satsar där, ja de hamnar hos de stora vapentillverkarna.

Sorgset det finns knappast något motstånd mot denna upprustnings- och försvarssatsning i den svenska riksdagen. Parterna är ganska enade. Nåväl, det kan nog bli ett argument om hur investeringar i försvaret ska finansieras. Regeringen Tidö, som nu lägger en expansiv försvarsproposition, sänker samtidigt skatterna för de allra rikaste och skattekvoten är idag den lägsta sedan 1980.

Det brukar kallas att olika grupper inte ska ställas mot varandra. Men i praktiken är det verkligen så att alla dessa pengar som nu går till militären skulle behövas långt mer i välfärden.

Jag var häromdagen på en vårdcentral för att klä ett envist sår. Sköterskan berättade att de här sårförbanden är väldigt dyra – den hon satte på mitt huvud, där såret är, kostar runt hundra kronor. Jag nämnde sedan för henne vad en stridsvagn, en kryssningsmissil eller det modernaste stridsplanet kan kosta – och vi skrattade åt hur mycket förband man kunde få för bara en stridsvagn.

Och hur är det säkerhetsläge? Ryssland för ett brutalt anfallskrig mot Ukraina, så mycket är klart. Men hur stor är risken för ett ryskt angrepp mot Sverige? Kriget mot Ukraina har onekligen visat att den ryska militären är mycket svagare än vad som ofta hävdas och att den är genomkorrupt. Sannolikheten för ett ryskt angrepp mot Sverige måste anses vara ytterst liten, praktiskt taget noll. Å andra sidan pågår säkert en hel del andra typer av hybridattacker mot Sverige. Spänningarna har också ökat sedan Sverige blev medlem i Nato. Men opinionen i Sverige har jagats upp i så mild grad att ingen kritik längre hörs mot militariseringen av samhället.

Militarism har fått sätta agendan för mycket.