Liv Strömquist är ett fenomen; en serieskapare som för knappt tjugo år sedan gjorde punkiga, egenutgivna seriefanziner för en extremt liten läsekrets, men som nu med tv-serier, teaterföreställningar och poddar nästan är folk. Trots att hon har diversifierat sin kreativitet och är ett av de hetaste namnen i svensk kultur har Strömquist inte slutat skapa böcker i den konstform som kickstartade hennes karriär. Hon kommer ut med en ny serietidning i snitt var artonde månad, vilket är imponerande med tanke på all forskning hon helt klart gör, men också för hur många andra saker hon nu ägnar sig åt.
Strömquist har utvecklat en egen genre, en unik kombination av informationsserier, akademisk forskningssammanfattning, politisk krönika och visuell satir. I praktiken har informationsserier funnits lika länge som seriekonst, med allt från apokalyptiska och/eller pekarliknande religiösa skapelser, via trädidaktiska serier från myndigheter, till mer konstnärliga men ändå mestadels öppet didaktiska verk.