Och Riksbankens räntesänkningar har varit för små, för få och för sena. Den dubbla sänkningen av styrräntan som tros komma i november kommer inte att få vanligt folk att shoppa, tror LO-ekonomer. De kommer att spara pengarna, bygga buffertar för nästa kris. Och det drar ut på lågkonjunkturen. Samtidigt finns det aktörer i det svenska samhällslivet som inte vill annat än att människor ska konsumera. Helst med pengar man inte har.
Annons
Annons
Samtidigt är de vanligaste orsakerna till att hamna i överskuldsättning sjukdom, arbetslöshet, skilsmässa, partners död eller andra chocker för privatekonomin. Det är inte för inte som ansökningarna om skuldsanering även inom gruppen äldre kvinnor ökar.
I kölvattnet av hög inflation, chockerande höga räntor och hur lätt det är att skuldsätta sig har Finansinspektionen börjat prata om överskuldsättning som folksjukdom. I det läget föreslår regeringen att ränteavdraget för lån utan säkerhet – lån utan säkerhet – slopas trots oro för ökad skuldsättning och nya inkassokrav.
Att ränteavdraget – som är en skattesubvention för lån – på sikt ska avskaffas är en sak. Men att enbart fokusera på lån utan säkerhet drabbar en redan utsatt grupp. Om regeringen vill göra något åt vår skadliga lånekultur bör regeringen istället sätta press på långivarna. Varför avslogs till exempel förslaget om ett riksgäldsregister? Varför är det så svårt att få en skuld avskriven? Varför inte förbjuda rent ocker?
Annons
Annons
Att leva över deras tillgångar är givetvis inte bra, men i en verklighet där alla gör det måste vi hantera systemförändringar som fick oss hit. Det misslyckas regeringen totalt med. I en utdragen lågkonjunktur är det avgörande att stimulera hushållen så att de har råd att handla snarare än att fortsätta på en väg som förvärrar ojämlikheten och ökar skuldsättningen.
Daniel Swedin är politisk redaktör på Arbetet och krönikör för hufvudstadsbladet.