På sitt sätt är det också en tragedi för ett land som en gång stod upp för mänskliga rättigheter och befrielserörelser världen över. Dawit Isaak flydde striderna mellan Eritrea och Etiopien. Eritrea, som varit en del av Etiopien sedan andra världskriget, kämpade för självständighet. Dawit Isaak hade en dröm – precis som många andra landsmän – om ett fritt och demokratiskt Eritrea.
Annons
Annons
Han kom till Sverige 1985 och blev svensk medborgare 1992. När Eritrea blev självständigt reste han tillbaka till huvudstaden Asmara, där han stannade en längre period. Han bildade familj och startade tillsammans med några andra journalister landets första oberoende tidning. Han arbetade också med teater och författarskap. Familjen kom tillbaka till Göteborg år 2000, men återvände till Eritrea året därpå.
2001 började en grupp politiker och ministrar kritisera hur president Isaias Afewerki styrde Eritrea. Gruppen kallades gruppen av 15, eller G-15. De ville att de utlovade valen skulle hållas och att den föreslagna konstitutionen skulle införas. Dawit Isaak skrev om saken i Setit.
Den 23:e september 2001 hämtades Dawit av säkerhetspolisen. Han fängslades utan rättegång tillsammans med andra journalister och de flesta av gruppen 15. Presidenten ville tysta all debatt i landet.
I slutet av 2008 flyttades Dawit från fängelset i Asmara till ett annat fängelse utanför huvudstaden med rykte om att vara mycket hård och behandla sina fångar mycket illa. I början av 2009 meddelade människorättsorganisationen EWHRD, Eritrea Watch for Human Rights and Democracy, att Dawit Isaak hade förts till ett militärsjukhus och att hans tillstånd befarades vara kritiskt.
Annons
Dawit Isaak är den ende svensk som av Amnesty International utsetts till samvetsfånge. Kan vi räkna med några kraftfulla insatser från UD eller Tidöpartierna i samband med hans födelsedag? Nej, läs bara hur tonen gick när det diskuterades om att döpa om torget utanför Eritreas ambassad på Lidingö till Dawit Isaaks Frihetstorget.
Annons
Förslaget kom från Miljöpartiet, Liberalerna och Socialdemokraterna. Den fick stöd av Free Dawit Support Committee, Reportrar utan gränser och flera andra. Den moderatledda majoriteten i Lidingö kommun var däremot helt likgiltiga till förslaget. Det talades om “politisk gimmick” och “cirkuskonst”. Sverigedemokraterna och Moderaterna i fullmäktige var oroliga för att Lidingö skulle bli ett “slagfält för eritreanska inbördesstridigheter” och att Dawit Isaak kan bli en mördare om han skulle släppas efter sin långa fängelsetid.
“Han släpps, kommer till Lidingö och mördar någon, sedan har vi ett torg uppkallat efter honom. Jag tycker inte att det är bra”, sa SD:aren Iréne Borgenvik under debatten. Du tar hand om din panna mer än en gång. Hur lågt kan en debatt sjunka i den lilla leriga ankdammen Sverige? Det som var otänkbart för 5-10 år sedan har blivit en del av vår offentliga gråa vardag i takt med högerpopulismens framfart i Sverige, Europa och USA.
När det gäller Dawit Isaak är det inte så noga med det där med demonstrationer för mänskliga rättigheter och yttrandefrihet. Då kan till och med fredliga demonstrationer plötsligt jämföras med “cirkuskonster” när det i själva verket handlar om att lyfta fram och sätta press på diktaturer som fängslar medborgarna för deras åsikters skull.
Annons
Vill du själv anordna en manifestation för Dawit Isaak där du bor, på din arbetsplats eller i din skola? Kanske sätta upp flygblad på anslagstavlan eller lämna dem i ett väntrum eller cafeteria? Då kan du kontakta info@freedawit.com som ett förslag
Ulf Lundén är tidigare kulturredaktör och krönikör i hufvudstadsbladet.