Ddet händer varje vecka att böcker utgivna av försvinnande små förlag ramlar in i brevlådan. De flesta av dem är av ringa intresse; de läggs i en av högarna som utifrån ett inte helt klart system beskriver i vilken ordning de ska läsas: snart, något senare eller i en framtid som förmodligen aldrig kommer att inträffa. Sedan flyttas de av logistiska skäl runt i rum och på hyllor, innan de slutligen försvinner in i de delar av vindsförrådet som mycket sällan besöks.
Ibland händer det dock att en titel, en av hundra, glittrar bland högarna av pinsamma naturtexter och terapeutisk prosa. Kanske är sådana ögonblick en av anledningarna till att man överhuvudtaget ägnar sig åt något så distanserat som litteraturkritik: föreställningen att man då och då, som när en antikkännare gör ett fynd på en loppis, faktiskt kan snubbla över det oväntade. Det finns ett särskilt lugn i att röra sig bland de stora förlagens skuggor.
