Det handlar om att produkter, tjänster eller miljöer utformas så att de kan användas av så många som möjligt utan att de behöver specialanpassning, skriver Monica Ekström, Georg Andrén och Åsa Johansson.
Människor med funktionsnedsättning bedömer sin hälsa sämre än resten av befolkningen. Ohälsan beror främst på andra faktorer än funktionsnedsättningen i sig, såsom bristande inflytande, ekonomisk otrygghet, diskriminering och bristande tillgänglighet. Om vi håller fast vid principen om universell utformning och säkerställer en aktiv dialog med funktionsrättsrörelsen kan vi ta steg mot ökad delaktighet i samhället för alla.
Imorgon, den 3 december, är det internationella dagen för funktionella rättigheter. 1992 utropade FN den 3 december som den officiella dagen för personer med funktionsnedsättning och 2006 beslutade FN att anta konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, även kallad konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Sedan 2009 gäller konventionen i Sverige.
Konventionen om funktionella rättigheter är tydligt att alla ska kunna delta i samhället på lika villkor och det handikapppolitiska målet är att använda konventionen som grund för att uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet för personer med funktionsnedsättning i ett samhälle som bygger på mångfald.
Hur man skriver en debattartikel
I konventionen om funktionella rättigheter lyfts universell utformning fram som en viktig grundprincip. Inkluderande samhällsplanering bygger på mänsklig mångfald och att planera, bygga och arrangera för alla är en grundläggande del av universell utformning. Kort sagt, gör det rätt från början. Det handlar om att produkter, tjänster eller miljöer utformas så att de kan användas av så många som möjligt utan att de behöver specialanpassning.
Stativ i universell design inte i motsats till särskilt stöd och individuella anpassningar. Det mesta av samhällets utformning i dag har gjorts i en tid där man inte tagit hänsyn till personer med funktionsnedsättningars rättigheter, vilket gör att vi även måste erbjuda stöd och anpassningar när det behövs.
En process baserad på universell utformning leder i slutändan till mer tillgängliga lösningar. Att göra det rätt från början minskar behovet av individuella lösningar och dyra åtgärder för anpassningar i efterhand, vilket ger tydliga samhällsvinster.
Det är inte bara giltigt fysisk miljö som universell utformning är en princip att arbeta utifrån, den behöver ingå i samhället på flera sätt, särskilt i sammanhang där möten med medborgaren äger rum. När det ska kommuniceras i olika kanaler utvecklas hanteringsprocesser, bokningssystem för vårdtagare eller betalningsfunktioner för kollektivtrafik, för att nämna några exempel. Som undertecknande offentliga aktörer är vi bärare av Funktionsrättskonventionen och det nationella handikapppolitiska målet i alla delar av våra uppdrag.
För att arbetet med delaktighet och tillgänglighet ska bli framgångsrikt krävs en aktiv dialog med berörda. Samtal och möten med handikapprättsorganisationer och personer med funktionsnedsättning är en förutsättning och här återstår arbete. Det är arbete vi bara kan göra tillsammans, offentliga aktörer och funktionsrättsrörelsen.
Monica Ekström
Ordförande, Funktionsdomstolen Värmland
Georg Andrén
landshövding i Värmlands län
Åsa Johansson
Regionstyrelsens ordförande