10 000 renar har dött på vägarna i polisregion Nord


Dan Persson, renskötare i Gällivare skogssamhälle, hoppar varje gång telefonen ringer. Om det finns ett dolt nummer på displayen är det troligen polisen som larmar om ytterligare en påkörning. Oavsett tid på dygnet behöver Dan Persson ta sig till platsen.
– Ofta är renarna vid liv när jag kommer dit, många flyr och plågas i skogen. Ibland har korpar plockat ur ögonen på renen trots att den fortfarande lever.

I skogen, längs E10 nära samhället Hakkas söder om Gällivare, sprider Dan Persson renmat till de närmare 500 renarna som samlats. Klockorna runt renarnas hals låter när de rusar fram till maten.

Dan Persson försöker locka bort renarna från saltet på E10:an med foder som han strör i skogen.  Samebyn försöker också locka bort renarna från vägen med saltstenar.

Foto: Erik Simander

Dan Persson försöker locka bort renarna från att slicka saltet på E10. Salt används av Trafikverket som halkskyddsmedel vid vinterväglag. De senaste två åren har minst 400 av Gällivare samebys renar dödats på vägarna. Bara under den senaste månaden har 80 renar dödats.
Gällivare skogssaméby förhindrar med saltsten och utfodring i skogen att locka bort renarna från vägen. Blinkande ljus sätts upp längs E10 för att varna trafikanter.
– Vi stoppar hundratusentals kronor ur egen ficka, men det är svårt att konkurrera med milsvida salt som lockar ut renarna, säger Dan Persson.
När mörkret faller går Dan Persson ofta ut för att skydda sina djur.
– Jag försöker varna andra bilister genom att blinka med mina lyktor och skrämma bort renarna från vägen.
– Det krävs kraft att se våra djur skada sig, jag är med dem dygnet runt för att vaka över dem.

I hela polisregion Nord har över 10 000 renar dött på vägarna de senaste fem åren.  Bara i Norrbotten har det varit 5 619 renkrockar sedan 2018, enligt polisen.

Foto: Erik Simander

I hela polisregion Nord har över 10 000 renar dött på vägarna de senaste fem åren, enligt polisens statistik. Något liknande SVT Sapmi var först med att rapportera om.
Värst drabbat av olyckor är Norrbottens län, med 5 619 renkrockar sedan 2018. I Västerbottens län var kollisioner under samma period 3 037. På kommunnivå var det flest reninkörningar i Gällivare, 1 200 stycken mellan åren 2018-2023.

Joacim Lundqvist, spelkoordinator vid polisregion Nord, säger att E10-sträckan genom Gällivare kommun är värst drabbad och att antalet viltolyckor med renar ökar för varje år.
– Det har med den gröna omställningen att göra. Det sker en ökad pendlingstrafik av arbetare och transporter varje år. Smittorna ökar också för varje år.
– Allt fler godstransportörer är utländska åkerier. De förstår inte att de måste ringa polisen om påkörning.

Enligt Trafikverket är det så svårt att uppskatta om trafiken har ökat på E10. Myndigheten gör individuella mätningar av ett antal vägar vart fjärde år, men det är svårt att dra exakta slutsatser av mätningarna.
Joacim Lundqvist ser staket och broar över vägen, så kallade ekodukter, som det enda som kan förhindra renkrockar.
– Utan fysiska hinder blir det aldrig en minskning av olyckor på plats.

En natt ringde polisen till renskötaren Dan Persson om sju olika olyckor som han åkte ut för att kontrollera om renar skadats.

Foto: Erik Simander

Hösten 2014 Trafikverket började salta E10 norrut om Lansjärv ända upp till Kiruna. Ett varmare klimat leder till dåligt väder och hala vägar täckta av is, myndigheten såg ingen annan utväg än att salta vägen som en försiktighetsåtgärd.
2015 frågade Trafikverket företrädare för samebyarna i Norrbotten att rangordna de viktigaste åtgärderna för att på kort sikt minska rendriften. Högt upp på listan stod förslaget att sluta salta E10, men det avfärdades helt av Trafikverket.
– Saltning är en effektiv metod för att motverka halka, men det väcker känslor, säger Fredrik Olofsson, väghållningschef i Norrbotten på Trafikverket.
– Det är inte bara inkörningar, utan bilarna blir smutsiga av saltet. Alla tycker inte att det är positivt, men för oss är trafiksäkerheten avgörande.

Att sluta salta vägen är väl inget alternativ?
– Nej, inte idag. Det är lätt att säga att man ska sluta salta, men då måste man också vara beredd att ta konsekvenserna och i slutändan är det trafikanterna. De kommer att drabbas av avrinning, olyckor och i värsta fall dödsfall, säger han.

Flera av Gällivare Skogs samebys renar har gula reflexer runt halsen för att synas bättre i mörkret.

Foto: Erik Simander

Hur ser du på att 400 renar från Gällivare skogssamhälle har dödats de senaste två åren?
– Det är väldigt beklagligt. Det orsakar lidande för renarna och ekonomisk skada för samebyarna.
I en av Trafikverkets rapporter om E10 och renar står det: “Fördelarna med att minska renkollisioner överväger inte de negativa effekterna av halkolyckor”.
Vad tycker du om det?
– Ja, slutar vi använda salt kommer vi att få fler bilolyckor på grund av halka, vilket kan leda till personskador, dödsfall och materiella skador. Det är en balansgång: Vad är viktigare? Människoliv eller renarna?
I den kalla novemberluften kör renägaren Dan Persson sakta längs skogsvägen med skotern. Han sprider foder samtidigt som han kallar renen till sig genom att ropa. Han har försökt komma med olika förslag på förändringar av Trafikverket.
– Bland annat om de kunde sanda på vissa punkter istället för att salta och sänka hastigheten. Vi har fått veta att stängsel är på gång, men att det kan sättas upp först 2030. Innan dess kommer vi att förlora tusen renar.

Dan Persson växte upp i en familj av renskötare och har själv ägnat sitt liv åt renarna.  Att se sina renar dö efter vägen är psykiskt påfrestande, säger han.

Foto: Erik Simander

Går det att driva renskötsel om man sätter upp ett staket?
– Jag har varit en stark motståndare. Man ska ha viltpassager och de ska finnas på strategiskt utvalda platser där man vet att renarna passerar. Risken är att de letar efter hål i staketet när de letar mat och tar sig ut ändå.

Dan Perssons familj har bedrivit renskötsel i flera generationer. Han har själv vigt sitt liv åt renen.
– Det här är fruktansvärt svårt. Jag blir så förbannad att jag kokar när jag ser mina fina renar massakreras. Jag känner mig maktlös.

Fakta.Ersättning för skadade renar

Avtalet om ersättningsnivåer för skadade renar i trafik och på järnväg slöts 1994 mellan Svenska Samers Riksförbund (SSR), Svenska Transportförsäkringsförbundet (TFF) och dåvarande Banverket, numera Trafikverket. Avtalet har inte ändrats sedan dess.

Ersättningsbeloppen revideras varje år. Från den 1 oktober 2023 får renägaren 6 281 kronor i ersättning för stut, 3 089 kronor för en kalv och 4 345 kronor för en tjur.

Värdet på en levande ren beror på flera olika parametrar. Avelsvärdet är högre än slaktvärdet. Om renen är tam är den också värd mer pengar. En do som föder många kalvar är värd mer än en hona som sällan eller aldrig får en kalv.

Källa: Svenska Samernas Riksförbund, Sametinget

Läs mer:
EU är överens om kritiska metaller – men oklart i samefrågan

Lämna ett svar