För den som sett spelningsarbetarna traska runt med pad thai, ramensoppa och cheeseburgare på ryggen borde den rubriken inte komma som en överraskning. För vem tror egentligen att allt stämmer om man betalar 39 kronor för hemresan?
Utom en ny rapport från Skatteverket visar svart på vitt hur rutten branschen är.
Myndigheten har startat 106 utredningar mot matleveransföretag de senaste två åren – det vill säga de många underleverantörer som levererar mat till företag som Foodora, Wolt och Uber Eats.
I nio av tio fall upptäckte myndigheterna fel och regelöverträdelser, som momsbedrägerier och oredovisade inkomster och löner. Hittills har det lett till beslut om höjda skatter och avgifter på 78 miljoner kronor.
En majoritet av anbuden kommer från länder utanför EU, visar granskningen. En del har kommit hit på studentvisum, vilket ger dem rätt att arbeta. Men systemet missbrukas. Enligt en hårresenär Rapportera från Riksrevisionen i veckan kan runt en fjärdedel av viseringarna ifrågasättas.
Andra matbud har inte alls rätt att vistas och arbeta i Sverige. Men de lurar systemet genom att logga in i apparna med en lånad identitet som tillhör en person med uppehållstillstånd.
– Inte sällan debiterar den personen de som lånar deras inloggning. I slutändan blir det ännu mindre kvar för den som faktiskt kliver ut med maten, säger Caroline Wald på Skatteverket.
Myndigheten ser också tecken på att matbudsfolk har fått hjälp att ta sig hit och därmed dragit på sig skulder som de måste arbeta av. Det gör att de befinner sig i en utsatt situation och har svårt att kräva sina rättigheter i Sverige. I flera fall har de blivit lovade tjänstemannajobb och felaktigt trott att företagen har betalat skatter och avgifter för dem.
Skatteverkets granskning har fokuserat på företag där bedrägeri misstänks. Men att så många överträdelser hittats visar att fusket är “betydande” och “omfattande” i branschen, enligt Caroline Wald.
■■■
För näringslivet borde kampen mot fusk och utnyttjande på arbetsplatsen vara en ödesfråga. När oseriösa företag får fotfäste i Sverige kan företag som sköter allt enligt reglerna snabbt slås ut.
Inom flera branscher är det redan nu svårt för företagare som arbetar tjänstemän att konkurrera: det gäller bland annat städ-, bygg- och skönhetsbranschen.
Men konstigt nog har näringslivets tankesmedja Timbro istället högljutt dragit in i strid för matleveransföretag. Förra våren sända live chefsekonomen Fredrik Kopsch, med buller och smäll, när han själv levererade mat åt Foodora i Stockholm.
Hans argument är att det finns för få enkla jobb i Sverige och att det är en förklaring till att många invandrare aldrig får fotfäste på arbetsmarknaden. Uppdraget som matbud kan fungera som ett instegsjobb och bidra till att bryta utanförskapet, hävdar Kopsch.
Men i många fall handlar det om människor som lockas hit från tredje land för att arbeta som matbud – inte om asylsökande och deras anhöriga som redan bor här. Och när folk skuldsätter sig för att komma till Sverige och leverera mat minskar inte utanförskapet – det växer.
För den som saknar arbetstillstånd och levererar sushi under falsk identitet finns det inget självklart nästa steg i karriären.
■■■
Det finns också andra skäl för näringslivet att sluta propagera för fler livsmedelsanbud.
Många företagare vittnar om att kriminella nätverk har blivit ett allt större hot mot deras verksamhet. Och svart arbete och illegal arbetskraft är ett viktigt ben för den organiserade brottsligheten, påpekar Jessica Löfström, grundare av Ansvar Säkerhet, ett företag som hjälper företag att granska sina underleverantörer.
Ett tecken på att det kan finnas sådana kopplingar även till matleveransbranschen är att många av matleveransföretagen verkar ha sitt ursprung i Indien, Pakistan och Bangladesh, anser hon. Den uppdelningen – där olika etniciteter dominerar olika branscher – är ett mönster som upprepar sig i andra branscher där papperslösa exploateras på ett organiserat sätt.
Inom byggbranschen arbetar många personer med ursprung i före detta sovjetrepubliker, inom städning är det vanligt att man har arbetare från Filippinerna och Thailand och så vidare. Det kan tyda på inblandning av kriminella element.
– Använder man matleveranstjänster riskerar man att bidra till internationell organiserad brottslighet. Det handlar också om sådant som prostitution, droger och vapenhandel, säger Jessica Löfström.
■■■
Skatteverket får vid årsskiftet större kontrollmöjligheter när plattformsföretagen ska vara skyldiga att rapportera uppgifter om säljare.
Men ännu mer kan göras för att mildra problemen.
Regeringen borde skärpa reglerna kring studentvisum.
Lärosätena kan inte bara nöja sig med att ta ut terminsavgifter, utan måste se till att de studenter som antas verkligen är genuina.
Och appföretagen kan implementera ansiktsigenkänning för matleverans, utföra bättre kontroller av underleverantörerna – och allra helst, som Foodora delvis gör, anlita sin egen matleverans.
Men framför allt behövs en större förståelse för att den organiserade brottsligheten är en omfattande verksamhet. Om de kriminella nätverken ska bekämpas går det inte att se mellan fingrarna när mögel och illegalt arbete sprider sig i hela branscher. För det är naivt att tro att skumutslagen kan isoleras till underleverantörerna på sikt. Det är den perfekta härden för maffian.
Timbro och näringslivet kan faktiskt inte klaga på att företagare utsätts för brott – och samtidigt heja helt okritiskt på branscher där fusk och exploatering är vardag.
Patrik Kronqvist är politisk redaktör och chef för hufvudstadsbladets ledarsida. Läs fler av hans texter här.