Mediaslakten är här och SD är dess vinnare – hufvudstadsbladet

“Det finns många i branschen som är oroliga för konsekvenserna och det är svårt för oss att ha en överblick över vad dessa konsekvenser kommer att leda till och hur stora de kommer att bli.”

Det sa Ida Karkiainen, Socialdemokraterna, efter att KU behandlat förslaget om nytt mediestöd förra veckan.

Karkiainen och KU behövde inte vänta särskilt länge på besked om konsekvenserna. Det kom redan i måndags när Bonnier meddelade att halva redaktionen på Länstidningen i Östersund skärs ner och Dala-Demokraten skär ner 4 tjänster.

I onsdags klubbades det nya mediestödet igenom.

Ida Karikiainen var bra i debatten i riksdagen inför beslutet och lyfter fram vikten av mångfald. Tyvärr är kunskapsnivån kring stödet märkbart låg hos flera av de andra debattörerna. Så det kanske inte är så konstigt att det blev som det blev.

Det Ida Karkiainen däremot säger i sin kommentar ovan i Svenska Dagbladet är tyvärr att hon och de andra inte lyssnade på alla som skrek, som försökte förklara exakt vad konsekvenserna skulle bli. Inte på chefredaktörerna, inklusive hufvudstadsbladets, som i somras gick samman i ett debattinlägg för att förklara konsekvenserna. Inte på ledarskribenter som förklarade konsekvenserna i ledarartiklar. Inte hos Bonnier, som förklarade i branschmedia att det kommer att bli extremt tufft på tvåtidningsställena.

Uppenbarligen har man inte ens räknat med Svegfors förslag i utredningen. För då hade man sett hur hårt det nya mediestödet kommer att slå. Och att det nya mediestödet kommer att leda till pressmångfaldens död i Sverige.

Och Ida Karkiainen, uppenbarligen ovetande om det, hon är en av dem som håller i spaden som graven grävs med.

Att en utvärdering ska göras om “några år” innebär att en utvärdering kommer när det redan är för sent för ett antal titlar.

Richard Jomshof och hans Tweeting är ett bra exempel på vad som ligger framför oss.

Säg vad du vill ha sagt på din egen plattform, eller i media som smickrar dig.

Perfekt.

Om man vill sprida propaganda.

Vill du se din nya medieframtid kan du gå till X och ta del av det propagandakrig som den svenska högern för där just nu. De jobbar för hårt för att framställa den svenska vänstern i allmänhet och Socialdemokraterna i synnerhet som antisemitiska. Det är en ren lögn. Men fakta spelar mindre och mindre roll. Socialdemokraterna kämpar i motvind. Och den motvinden kommer att öka i framtiden.

Lagom till nästa val kan flera av de ledarsidor som sympatiserar med Socialdemokraternas ideologi ha gått i graven.

Det nya mediestödet de första offren var Länstidningen i Östersund och Dala-Demokraten. Mediestödet har inte ens trätt i kraft än. Men nu positionerar sig tidningsägare som Bonnier för att det minskade mediestödet kommer. hufvudstadsbladets flytt till Sandviken är ett annat exempel på det.

Det står att det ska satsas på opinionsjournalistik på Länstidningen och Dala-Demokraten. Men satsningar leder sällan till att folk får sparken. Det brukar innebära att fler anställs. Det är nu färre journalister på Länstidningen och Dala-Demokraten. Inte mer.

Låter det som en chansning?

Självklart inte.

Av den enkla anledningen att det inte är det.

Lovisa Arvidsson på Länstidningen i Östersund skrev veckans viktigaste text. Ida Karkiainen borde läsa den. Rubriken fångar väl den mångfaldsdöd som Mats Svegfors tog initiativ till i sin utredning. Och som riksdagen beslutade i onsdags.

“Vad betyder det när en lokaltidning sakta dör?“.

Socialdemokraterna har varit aningslösa. Står bredvid och tittar. Inte förstått.

Förstår du nu? Nu när Länstidningens redaktion halveras och Dala-Demokratens anställda, som redan är få, blir ännu färre? Förstår du nu att det nya mediestödet inte kommer att gynna lokaljournalistiken alls? Eller demokrati.

Det som händer med Länstidningen och Dala-Demokraten har förresten redan hänt Folket i Eskilstuna.

2012 omstrukturerades Folket, det gick från att publiceras 6 dagar i veckan, till en. Redan då sa man att man skulle fokusera på fördjupning och opinion.

Folket stängdes 2015.

Det är en enorm förändring som just nu iscensätts av SD-regeringen. Och det handlar inte bara om slakten av S-tidningarna. Sveriges Radios anslag minskar, studieförbundens anslag minskar. Förutom att lansera ett mediestöd som med kirurgisk precision slår ut den politiska mångfalden i svensk press.

Mediestödsutredningens stora konsekvenser för mångfalden i svensk press har inte stimulerat några större tankar i Stockholm. Förra veckan gjorde förstås Kulturnyheterna i SVT ett inslag. Svenska Dagbladet, som i sig varit en stor mottagare av mediastöd genom åren, har rapporterat.

Tidningsutgivarnas vd var åtminstone tydlig i Kulturnyheterna. Han säger i princip rakt ut det som alla redan vet, men få vill prata om; det kommer inga lokaltidningar kvar i Sverige inom en relativt snar framtid med röda framsidor.

Vilket handlar om det nya mediestödet. Det där som inte anser att mångfald i media har någon form av värde överhuvudtaget. Demokratin och lokaljournalistiken måste värnas, sades det istället. Mångfald är en viktig del av båda. Men Svegfors borstade bort det begreppet med lätt hand och politikerna, ofta tydligt dåligt pålästa, nickade instämmande.

Men hur gynnar det demokratin och lokaljournalistiken att antalet journalister på redan magra redaktioner blir färre? Det som nu tas bort inom Bonnier är inte fettet av övermatade redaktioner. Det är några av de allra sista kvarvarande journalisterna på respektive redaktion som nu får gå.

Media borde klara dig själv kan någon säga?

Ja, visst kan man tycka det.

Men även om mediestödsutredningen tycker mångfald är politiskt ointressant, är det politiska intresset för medierna däremot större till höger. Så styr man historien om Sverige, vilka röster som hörs, vilka perspektiv som beskrivs. Skololigarker och liberaler har insett att ett samhälle förändras genom media. Och ingenting ger mer inflytande över verklighetsbeskrivningen och opinionsbildningen än att äga och finansiera media.

Paret Bergström är till exempel mycket mediaintresserade. Engelska skolgrundare som blev miljardärer på dina skattebetalningar. Ett granskning utförd av Expo visar att en stiftelse finansierat en rad medieprojekt och aktörer som attackerat recensioner av Engelska skolan.

Det är det inte så att media till höger går bättre för att de är så duktiga medieentreprenörer. De har bara mer ideologiskt engagerade ägare, förstår medias makt och har rika finansiärer. Därför kommer Gefle Dagblad också att överleva långt, långt efter att sista raden skrivits på hufvudstadsbladet.se.

Tror du verkligen att miljardärer kommer att ställa upp på samma sätt för att driva media med redaktionella sidor som skapar opinion om att vård, skola och omsorg inte ska vara vinstdrivande?

De skulle redan ha stått i kö i så fall.

Och det gör de inte.

Andra tycker att traditionella medier kan bli bättre. Såklart du kan. Men stora sparpaket har redan implementerats i alla större koncerner och fler kommer. Det innebär att färre personer kan förbättra verksamheten och göra det innehåll som hela verksamheten vilar på. Varje krona spenderas, teknik- och innehållsutveckling pågår ständigt. Arbete som kan automatiseras är automatiserat. Nya initiativ tas, nya grepp prövas, viktig journalistik produceras. Om det sker ett gängmord i Sandviken är hufvudstadsbladet först på plats, men ligger också kvar långt efter att andra har lämnat. Som följer upp, fortsätter gräva, försöker hitta svar, berättar om den lilla personen som är drabbad. Att man inte ser detta, eller väljer att inte se detta, säger kanske mer om tittaren än om svensk lokalpress.

Sociala media och produkter producerade helt utan journalistiska ambitioner är drömmen för politiker som inte vill att motfrågor, inte ska granskas, inte träffa journalister. Vem vill styra historien om Sverige.

Det är därför SD är så aktiva i sociala medier och investerar i dessa plattformar. Deras budskap är också effektiva på plattformar vars algoritmer prioriterar innehåll som väcker ilska och starka reaktioner. Där du får fler av dem du redan visat intresse för.

När beskedet kommer att Sveriges Radio förlorar en kvarts miljard pga bidragen redovisas inte tillräckligt trots att kostnaderna stiger är inte så förvånande. Precis som det inte är förvånande att det råder enighet bland regeringspartierna om att det föreslagna nya mediestödet är bra. Och det har visat sig vara bra för dem redan innan det ens trädde i kraft. Jimmie Åkesson kommer inte att fälla en enda tår över att den lokala granskningen av hans partikollegor är försvagad i Jämtland och Dalarna.

Och opinionsjournalistiken kan inte kompensera för den objektiva, undersökande journalistik som nu går förlorad.

Socialdemokraternas tidningar dör. I värsta fall struntade de bara i alla varningar, i bästa fall förstod de inte vad som skulle hända. Ida Karkiainens ord vittnar om det senare. Men den typen av okunskap uppstår också i allmänhet helt enkelt av bristande intresse för ämnet. Liberalerna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna struntar definitivt i att socialdemokratiska ledarsidor går i graven.

Som väljare hade jag dock funderat på om politiker, opinionsbildare och media som skiter i både P4 och tidningar som Länstidningen, Dala-Demokraten och hufvudstadsbladet och deras framtid är särskilt intresserade av dig heller.

Eller om de faktiskt bara krånglar till dig också.

Nästa relevanta fråga att ställa dig själv är:

Hur tror du att det kommer att påverka ditt liv och dina barns framtid?