Under de senaste 100 åren har världen förlorat mellan 60 och 80 procent av sin matjord genom erosion orsakad av dagens odlingsmetoder, skriver Hans-Åke Scherp.
Den 5 december är det World Soil Day. Varför? FN slår fast att vi inte kommer att ha någon åkermark kvar om 50 år om vi fortsätter att bruka den på samma sätt som idag.
Jorden är grunden för naturen och all växtlighet på planeten jorden. Under de senaste 100 åren har världen förlorat mellan 60 och 80 procent av sin matjord genom erosion orsakad av dagens odlingsmetoder. Årligen går 12 miljoner ha förlorade, vilket motsvarar 4-5 gånger Sveriges åkermark. Utarmningen av jordar och jorderosion hotar livsmedelssäkerheten och skapar svältkatastrofer som tvingar miljoner på flykt.
Jord består av mineralkorn, sönderfallen biomassa, mikroorganismer (bakterier, svampar, etc.) och av porer. Mineralerna är källan till de näringsämnen som växter och mikroorganismer behöver. Näringsämnen bundna till mineralerna frigörs av bakterier i kemiska processer och görs tillgängliga för växten i utbyte mot socker som växten producerar genom fotosyntes.
Hur man skriver en debattartikel
Det livsviktiga kvävet å andra sidan finns i luften som kvävgas. Det är också hårt bundet och omöjligt för växterna att assimilera. Vissa bakterier har förmågan att bryta den hårda kvävgasbindningen och skapa kväveföreningar som är tillgängliga för växten. De näringsämnen som är livsnödvändiga för växter, djur och människor frigörs alltså med hjälp av mikroorganismer.
Mikroorganismerna är osynliga för ögat men deras totala biomassa är tio gånger större än allt djurliv ovan jord. En tesked jord innehåller svindlande 8 miljarder bakterier samt hundratals meter av svamphyfer, svamprötter. Mikroliv är hemligheten bakom markens hälsa och därmed för friska, näringsrika växter.
Gödselmedel stör det naturliga utbytet av näringsämnen mellan växter och mikroliv. Mikrolivet försvagas och växternas naturliga tillförsel av näringsämnen försvinner. Istället för att ifrågasätta användningen av konstgödsel ökar de skörden på de allt fattigare jordarna. Markens kolhalt och förmåga att bilda aggregat minskar, vilket både bidrar till utsläpp av växthusgaser och gör marken sämre på att hantera konsekvenserna av klimatförändringarna. Näringsinnehållet i mat har också minskat markant under de senaste 40 åren.
När ekosystemen försvagas genom konstgödsling och monokulturodling ökar insektsangrepp och växtsjukdomar. Monokulturer kräver därför bekämpningsmedel som utarmar mikrolivet. Giftbesprutning påverkar inte bara skadedjuren utan även andra organismer, biologisk mångfald och människor. Till exempel har giftpyraliden hittats i nyblivna mödrars bröstmjölk.
För att återställa jordar och deras förmåga att lagra kol räcker det inte med att ta bort gödningsmedel. Ändrade odlingsmetoder som gynnar samspelet mellan växter och mikroliv är nödvändiga. En bördig jord med ett rikt mikroliv skapas genom att maximera fotosyntesen, skydda markytan och utnyttja artrikedomen, bland annat genom täckodling och att hålla grön så stor del av året som möjligt, berika jorden med kompost, sam- odla växter från olika växtfamiljer, minimera plöjning och grävning.
Vi måste se till att vår generation är krediterad för att rädda oss från en katastrof och inte som den generation som lät det hända. Om vi inte agerar nu kommer vi att bli en beklagande generation istället för en ansvarsfull generation.
Naturskyddsföreningen i Värmland har bildat nätverket “Rädda jorden” för att bidra till regenerativ odling där marken och mikrolivet återställs, vilket gynnar biologisk mångfald, folkhälsa och klimat. Du är välkommen på jobbet!
Naturskyddsföreningen Värmland genom
