Allt liv på jorden är beroende av friska jordar, ändå lyckas vi inte stoppa användningen av gifter som orsakar jordutarmning, skriver Hans-Åke Scherp, ordförande i Karlstads trädgårdssällskap, med anledningen att den 5 december är Världsjorddagen.
FN har utropat den 5 december till den årliga World Soil Day. Varför?
Jorden är grunden för naturen och all växtlighet på planeten jorden. Enligt FN kommer vi inte att ha någon åkermark kvar om cirka 50 år om vi fortsätter att göra våld mot jorden och bruka den som vi gör idag.
Även den globalt omfattande jorderosionen är ett resultat av jordbruksmetoder. Mellan 60 och 80 procent av matjorden har gått förlorad under de senaste 100 åren. 60 procent av eroderad jord hamnar i vattendrag, sjöar och hav med giftiga algblomningar i sjöar och hav som följd.
EU slår fast att allt liv på jorden är beroende av friska jordar, men att mer än 60 procent av Europas jordar är utarmade. Trots detta röstade EU nyligen ner förslaget om att stoppa användningen av gifter som orsakar markutarmning.
Mängden bekämpningsmedel i världen har ökat femtio gånger sedan 1950. Giftpyraliden har till och med hittats i nyblivna mödrars bröstmjölk.
Marken utarmas snabbare än naturen kan återställa den. Vi måste skydda vår odlingsglädje och rädda jorden. Bönder och trädgårdsägare har särskilt goda förutsättningar, men alla kan bidra genom att efterfråga och köpa ekologiska varor.
Vi måste se till att vår generation kommer ihåg att ha räddat oss från en katastrof och inte som den generation som lät det hända. Om vi inte agerar nu kommer vi att bli en beklagande generation istället för en ansvarsfull generation. Det spelar stor roll vad var och en av oss gör för att rädda jorden. Tillsammans blir det avgörande.
Det finns ungefär 2,6 miljoner trädgårdar i Sverige med en trädgårdsyta lika stor som Dalsland. Totalt beräknas 6,6 miljoner invånare ha möjlighet till trädgård, vilket är den vanligaste fritidsaktiviteten utomhus efter promenader.
Våra viktigaste trädgårdssamarbetspartners i jorden är mikroorganismerna; bakterier, svamphyfer, protozoer och nematoder som ser till att växterna får den näring de behöver, förhindrar jorderosion och skapar en jord som gör att jorden kan andas, lagra vatten och stå emot torka. De ökar också jordens förmåga att lagra kol. Ett rikt mikroliv under jordens yta är en förutsättning för ett rikt växtliv ovan jord.
Användningen av konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel utarmar mikrolivet och jorden och därmed växternas naturliga näringstillförsel och växtförhållanden.
Ingen kan ersätta mikroorganismernas avgörande trädgårdsarbete i jorden, men vi kan skapa goda arbetsförhållanden för dem. Mikrolivet behöver som vi; mat, vatten, syre och skydd mot yttre störningar. Alla odlare behöver hjälp att rädda jorden så att den kan fortsätta att stödja oss och kommande generationer.
Det kan vi åstadkomma genom att förse jorden med kompost, täckbearbetning, odla så stor del av året som möjligt, stärka den biologiska mångfalden och avstå från konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel och minimera grävningen i jorden.
Välkommen att delta i Värmlands nätverk “Rädda jorden”. Du behövs.
Hans-Åke Scherp
Ordförande i Karlstads trädgårdssällskap
