Palestinier kritiska till att Förintelsen präglar tyska hållningen

I stadsdelen Neukölln i Berlin vajar palestinska flaggor från husfasader. “Fri Gaza – stoppa folkmord” står det med svart sprayfärg på ett hyreshus.
48-åriga Hulya hinner knappt avsluta sin första mening innan hon börjar gråta.
– Jag är inte ens palestinier. Men det här är ett krig mot hela den muslimska världen, säger hon.

Förskolläraren, som har rötter i Turkiet, på tal om attackerna mot Gaza. Runt halsen, ovanpå sin dunjacka, bär hon en palestinsk sjal. Hon har den också på sig på jobbet, även om det faktiskt inte är tillåtet. Sedan mitten av oktober har skolor i Berlin kunnat förbjuda symboler och uttalanden som kan ses som ett stöd för Hamas. Detta inkluderar såväl palestinska sjalar som uttrycket “Fritt Palestina”.

Hulya är kritisk till förbudet och till att den tyska regeringen stöder den israeliska.
– Jag vill lämna Tyskland, säger hon och torkar ögonen.
På ett kafé på gatan Sonnenallee, där många lokaler har skyltar på både tyska och arabiska, sitter en man som känner likadant.
– Vi behandlas som andra klassens medborgare här, säger Hajjo Thaier och rör om i sitt te.
63-åringen, som är ordförande för den palestinska föreningen Zentralrat der Palästinenser i Deutschland, är besviken på regeringen i landet där han bott i över 30 år. Hajjo Thaier upplever att kritiken av Israels attacker mot Gaza tystas, med hänvisning till förbudet mot många pro-palestinska demonstrationer i tyska städer de senaste veckorna. Polisen har hänvisat till säkerhetsskäl, och påpekat att det vid flera tidigare demonstrationer förekommit antisemitiska slagord.

Hajjo Thaier ifrågasätter polisens beslut och menar att kritik mot den israeliska regeringen ofta förväxlas med antisemitism. Tysklands mörka historia får landet att ignorera palestiniernas lidande, tror 63-åringen.
– Vi måste befria oss från den tyska skulden, säger han.

Tio dagar efter att Hamas dödade 1 200 vuxna och barn i Israel, reste Olaf Scholz till Tel Aviv.
– Det här är ett kompisbesök i svåra tider. Och som jag sa förra veckan i förbundsdagen: i så svåra tider kan det bara finnas en plats för Tyskland – vid Israels sida, sa han.
Kanslern fortsatte.
– Tysk historia och det ansvar som Förintelsen innebar gör det till vår uppgift att stå upp för Israels existens och säkerhet.
Förutom förbundskanslern har både Tysklands utrikesminister och försvarsminister rest till Israel efter terrorattacken, och lovat att erbjuda landet den hjälp det behöver.
– I dagarna är vi alla israeler, sa Tysklands utrikesminister Annalena Baerbock kort efter attacken.

75 år efter Israels grundande är Tysklands förhållande till landet vänligt, stabilt och mångfacetterat. Det säger den tyska historikern Jenny Hestermann.
– Det här gäller både politiskt och ekonomiskt. Dessutom sker ett stort utbyte inom civilsamhället, mellan idrottsföreningar, kulturutövare och inom universitetsvärlden, säger hon.
Men att Tyskland skulle bli en av Israels viktigaste internationella partner var långt ifrån självklart när staten grundades.
Under åren efter Förintelsen trodde många israeler att Tyskland borde hållas på avstånd. Samtidigt behövde den nybildade staten få fart på ekonomin, och skapa stabila internationella relationer.
I september 1952 valde därför den israeliska regeringen att underteckna det så kallade Luxemburgavtalet. Uppgörelsen föreskrev att Västtyskland skulle betala 3,5 miljarder tyska mark till Israel.

Den israeliska oppositionen anklagade regeringen för att acceptera “blodpengar”, och låta tyskarna köpa sig av sin skuld. Trots invändningarna trädde avtalet i kraft, och blev början på ett närmande mellan de två länderna.
Än idag är Förintelsen central för det tyska stödet till Israel, säger Jenny Hestermann.
– Erkännandet av att vi bär en kollektiv skuld för Förintelsen leder till slutsatsen: Det är därför vi engagerar oss för det judiska livet i Europa och i Israel idag, säger hon.

Ta nu attackerna mot Gaza skulle det tyska stödet till Israels regering sättas på prov. Mer än 15 500 barn och vuxna ska ha dött i attackerna, enligt den Hamas-drivna hälsomyndigheten i Gaza.
Kritiken mot Tyskland kommer inte bara från palestinskt håll.
Den tysk-israeliska forskaren och författaren Katharina Galor menar att regeringen i Berlin tar en del av sitt historiska ansvar på allvar – men blundar för en annan.
– Nämligen att grundandet av Israel ledde till en av de värsta flyktingkatastroferna genom tiderna, säger hon.
Katharina Galor har gjort intervjuer med israeler och palestinier som bor i Berlin, och beskrev sina intryck i boken “En moralisk triangel – tyskar, israeler och palestinier”. Hon säger att många israeler som bor i Berlin är kritiska till Israels regering, men upplever att den tyska befolkningen har svårt att acceptera det.
– Vissa har kallats antisemiter – av tyskar, säger hon.

Katharina Galors pappa överlevde Auschwitz. Forskaren har tillbringat delar av sitt liv i Israel, och bor idag i USA, där hon undervisar i judiska studier vid Brown University. Hon menar att palestiniernas lidande borde ges större utrymme i den tyska historieskrivningen.
– Den tyska skulden leder till vad jag skulle kalla en radikal solidaritet med Israel, säger hon.
Historikern Jenny Hestermann håller inte med. Hon påpekar att den tyska regeringen upprepade gånger har kritiserat brister i den israeliska demokratin, och de illegala bosättningarna på Västbanken. Regeringen arbetar också för att civila i Gaza ska få humanitärt bistånd.
– Tyskland står i solidaritet med Israel, men stödet är inte så ovillkorligt som det ofta påstås vara. Självklart granskas och kommenteras den israeliska regeringens agerande, säger hon.

Kritik från tyska politiker mot den israeliska regeringen har inte nått Hajjo Thaiers öron. Han konstaterar att frustrationen är stor bland palestinierna i Berlin och säger att vissa anser att Hamas terrorattack var berättigad.
– Gruppen är splittrad – för och emot Hamas, säger han.

Han säger själv att han är emot terrororganisationen och allt våld som drabbar civila. Han drömmer om en tvåstatslösning, men säger att han börjar tappa hoppet. 63-åringen ser trött ut när han upprepar den tyska fredsrörelsens slogan “Frieden schaffen, ohne Waffen”.
– Vi vill skapa fred. Utan vapen, säger han.

Läs mer:
Gaza en spökstad: “Jag gick tillbaka för att rädda familjens katt”
Lovisa Herold: Scholz har slösat bort 192 miljarder – och väljarnas förtroende
Hård kritik mot Erdogans besök i Berlin