– Det här har verkligen varit en David mot Goliat-kamp. Vi tog den kampen och vi vann den, säger Herman Afzelius, ordförande i PFAS-förbundet.
Han beskriver känslan efter domen som en “fantastisk lättnad”.
– Det är en fantastisk lättnad. Vi kommer att fira hela dagen.
Det var 2013 som det kommunala vattenbolaget Ronneby miljö och teknik upptäckte höga halter av PFAS i dricksvattnet. PFAS är starkt fluorerade kemikalier som påverkar organ, försämrar immunförsvaret och är kopplade till cancer.
Godkänt gränsvärde är 4 nanogram per liter vatten, det uppmätta värdet i kranvatten var 10 380 nanogram per liter.
Boende i Kallinge och Ronneby hade då druckit vattnet i flera år.
Orsaken till förgiftningen var att det i närheten av kommunens vattenverk sipprade ut brandskum vid försvarets brandövningsplats som tagit sig ner i grundvattnet.
När det uppdagades gick de drabbade samman och stämde vattenbolaget.
Kampen har kretsat kring huruvida att ha förhöjda PFAS-nivåer i blodet kan klassas som personskada. Flera av dem som ligger bakom dräkten har blivit svårt sjuka. Sedan PFAS-föreningen bildades för snart tio år sedan har alla sex styrelseledamöter blivit sjuka. Fyra har drabbats av cancer och två har problem med sköldkörteln, sjukdomar som båda kan kopplas till PFAS. En av styrelseledamöterna dog i cancer 2018.
Detta har hänt
Våren 2014 visade det sig att många boende i området hade kraftigt förhöjda halter av PFAS i blodet.
Försvarsmakten förklarade att ämnet kom från brandskum som användes vid flygbasen F17 på 1980-talet och som letade sig ner till grundvattnet.
Sedan dess har 154 privatpersoner väckt talan mot det kommunala vattenbolaget Miljöteknik för att ha pumpat ut det förorenade vattnet i decennier.
2021 togs ärendet upp i Blekinge tingsrätt – som slog fast att de drabbade hade rätt till ersättning från det kommunala vattenbolaget.
Flera personer hade förhöjda nivåer av PFAS i blodet, vilket domstolen klassade som personskada.
Domen överklagades till hovrätten som sedan ändrade tingsrättens beslut. Hovrätten ansåg inte att Miljöteknik har något skadeståndsansvar.
Hovrätten menade att de som väckt talan om skadeståndsskyldighet inte lyckats bevisa att händelsen orsakat personskada.
Domen överklagades till Högsta domstolen som fattade sitt beslut på tisdagen. De styr till förmån för offren och ger dem rätt till ersättning.
Hur stora skadorna blir är inte bestämt.
Högsta domstolen ger rättvisa åt offren
2021 kom den första domen från Blekinge tingsrätt. Domstolen ansåg att de drabbade invånarna har rätt till ersättning för personskada då de har förhöjda nivåer av PFAS i blodet.
Hovrätten ändrade domen och gav istället kommunen, försäkringsbolaget länsförsäkringar och Försvarsmakten rätt.
Högsta domstolen ger nu de drabbade rättvisa och konstaterar, till skillnad från hovrätten, att det kan anses ha drabbats av personskada och därmed har rätt till ersättning.
– Domstolens bedömning är att de höga halterna av PFAS som de boende har i blodet innebär en så betydande fysisk försämring av deras kroppar att de har drabbats av ett fysiskt fel som i skadeståndsrättslig mening är en personskada, avslutar Jonas Malmberg.
Normalt är befolkningen i Sverige runt tio nanogram PFAS per liter blod. Men medlemmarna i PFAS-föreningen har cirka 600 nanogram enligt Herman Afzelius.
– Genom dricksvattnet har de boende drabbats av höga halter av PFAS i blodet, vilket medför ökad risk för vissa negativa hälsoeffekter och sjukdomar, förklarar Jonas Malmberg, domare i Högsta domstolen.
Högsta domstolen tar dock bara ställning till att de drabbade har rätt att kräva skadestånd – inte hur stort skadeståndet ska, eller kommer att bli.
Fakta: PFAS
PFAS står för per- och polyfluorerade alkylämnen och började tillverkas i större skala på 1950-talet. Det finns cirka 10 000 olika PFAS-ämnen.
PFAS-molekylerna har speciella ytegenskaper som bland annat används för att göra hållbara bubblor i brandskum, bra glidning i skidvax och vattenavvisande impregnering för textilier samt i livsmedelsförpackningar och stekpannor.
I Sverige får vi i oss låga halter av PFAS främst genom maten, till exempel via fisk från förorenade sjöar.
Genom användning av produkter eller varor behandlade med PFAS kan ämnet även tas upp genom huden.
Människor har också exponerats för högre halter i områden där dricksvattnet har kontaminerats med PFAS, till exempel från brandövningar.
PFAS har flera negativa effekter på hälsan. Till exempel påverkas njurarna, levern och kolesterolnivåerna. Det finns även studier som visar att PFAS hämmar kroppens immunförsvar, vilket ökar risken för infektioner och ger ett minskat immunsvar på vaccinationer. Dessutom är PFAS kopplat till en ökad risk för vissa typer av cancer.
Sverige har tillsammans med bland annat Tyskland och Danmark lagt fram ett förslag om totalförbud mot PFAS inom EU. Förbudet ska gälla produktion, användning, försäljning och import av PFAS. Det kanske inte är på plats förrän 2026–2027.
Inom EU är det förbjudet att använda ämnet PFOS sedan 2008 och sedan 2020 är det förbjudet att använda PFOA.
Källor: Kemikalieinspektionen, Karolinska Institutet, Arbets- och miljömedicin i Lund och Göteborg
