Språkvetaren och komikern Fredrik Lindström ger sig ut på turné med Stora Dialektshowen. Och det är just när det kommer till dialekter som han är som bäst, säger han.
– Det är mitt riktiga jobb. Alla andra saker jag gör fuskar jag lite. Jag är språkhistoriker och det är något jag alltid varit intresserad av och som jag känner på djupet, säger han.
“Vi träffas mer och reser mer”
Han berättar att det för tusen år sedan fanns nästan inga dialekter i Sverige. De nådde sin topp under Gustav Vasas tid och i mitten av 1900-talet hade alla en dialekt som avslöjade var de kom ifrån. Men sedan dess har våra dialekter börjat suddas ut och blivit mer lika.
– Vi träffas mer och reser mer, vi jämnar ut våra dialekter. Men i och med att de är på tillbakagång idag så börjar det bli lite exklusivt att ha en dialekt. Att hålla sin dialekt belönas i dag i till exempel media, säger Fredrik Lindström.
Anledningen till att dialekter är mer ovanliga idag är för att vi som land har skapat ett nationalspråk som är en mellanting mellan alla dialekter.
– Och så har vi lärt ut det och alla har börjat gå i skolan och sedan har alla tittat på tv-program.
“Dom här” och semla kommer från Stockholm
Lindström säger också att det som stockholmarna säger tenderar att sprida sig.
– Semla är stockholmsdialekten för fast bulle. Att säga “dom här” eller “den där” är stockholmsdialekt för att faktiskt säga “den här” eller “dessa” som hela Sverige har sagt tidigare. Men nu finns “detta” och “dessa” mest kvar i sydvästra Sverige och i Finlandssvenskan.
Fredrik Lindström berättar att du i föreställningen får svar på allt du vill veta och allt du inte visste att du ville veta. Som att vissa har mer dialekt när de har sex.
– Har man en dialekt och försöker förtränga den kan man göra det på kontrollerade sätt. Men om du är glad, ledsen, upprörd eller arg eller något sånt så är det nästan över.
Det betyder “pumla”
Ett ord som Fredrik Lindström har fastnat för är “pumla”, som betyder julgranskula i Norra Norrbotten.
– Jag tänkte: Gud, de är sådana julentusiaster att de har hittat på ett eget ord för julgranskula, tills jag förstod att de har lånat ett ord som funnits förut och som syftar på bollar som hänger från något, säger han och skrattar.
Idag 08:48
“Massipan-tåta” kunde också ha låtit stödjande
Han tar också upp de olika attityder vi har till varandras dialekter.
– Varför man tycker att en smålänning är lite flamboyant eller en norrlänning är tryggt och en värmlänning är bra och glad och vacker.
– En intressant sak om vi pratar om Stockholmskvinnan, som många tycker låter lite grovt. I alla länder tycker folk alltid att dialekten i huvudstaden låter stödd. Och det spelar ingen roll hur det låter, det finns inga gemensamma drag. Oslodialekten låter inte särskilt stark i våra öron, men det tycker norrmännen. Om Växjö hade varit huvudstad hade vi tyckt att “massipan-tåta” lät lagom.
Men hur uttalar man egentligen kex? Se svaret i spelaren.
Streama Nyhetsmorgen på hufvudstadsbladet Play
Nyheter varvas med djupgående diskussioner, bevakning av de senaste trenderna, personliga intervjuer, kultur och sport.
