En av arbetsgrupperna tar nu upp frågan om att föreslå arbetstidsförkortning. Gruppen pekar på att flera studier har visat lovande resultat av arbetstidsförkortning – tiden för återhämtning ökar och balansen mellan arbetsliv och familjeliv förbättras.
S-gruppen framhåller också att det är runt 50 år sedan 40-timmarsveckan och den femte semesterveckan infördes i Sverige.
Annika Strandhäll, som har lett gruppens arbete, framhåller att utvecklingen sedan pandemin har visat att det går att göra förändringar i arbetsvillkoren, men att det inte gäller alla yrkeskategorier.
– Vi ser att flexibiliteten och möjligheten att förkorta arbetstiden gynnar vissa grupper, framför allt tjänstegrupper. Även detta är orättvist fördelat över arbetsmarknaden, säger hon.
Foto: Lisa Mattisson
Hon tillägger att arbetsgruppen har tittat på flera olika modeller men ännu inte kommit fram till hur mycket arbetstiden ska förkortas.
– Vi har inte satt ner foten än, men det kommer vi så småningom. Vi tror att detta kommer att ingå i vårt reformpaket, säger Annika Strandhäll.
Tanken på arbetstidsförkortning uppstår samtidigt som det råder brist på arbetskraft i många branscher. Annika Strandhäll tror inte att kortare arbetstid skulle påverka den bristen negativt. Hon påpekar att 50 procent fler har varit sjukskrivna på grund av stress de senaste fyra åren.
– Det är också ett sätt att öka produktiviteten. Flexibilitet, inflytande och möjligheter kopplade till ens arbetssituation bygger också hälsan, säger hon.
Socialdemokraterna har tillsatt totalt elva arbetsgrupper för att presentera uppdaterade samhällsanalyser. Grupperna ska sedan lämna konkreta politiska förslag under våren.
Läs mer:
Forskare: Det här är riskerna med en fyra dagars arbetsvecka
