De stora prognosmakarna är överens om detta. Regeringen, Norges ekonomiska institut och Riksbanken tror alla på tillväxt nästa år och att arbetslösheten bara stiger måttligt.
– Om vi lyckas med en viss nedkylning är vi nära vad ekonomer kallar en mjuklandning av ekonomin, förklarade riksbankschef Erik Thedéen i veckan.
Mjuk landning. Över hela världen är ordet på ekonomiska analytikers läppar. Även i Sverige, som sticker ut med en klar nedgång just nu, lever hoppet fortfarande.
Samtidigt är den hårda landningen redan ett faktum i delar av svensk ekonomi.
Ta träindustrin.
Småländska Anebyhus öppnade sin första fabrik 1945 och blomstrade under rekordåren. De senaste decennierna har trähusbranschen haft flera nära-döden-upplevelser.
Men det var pandemin, inflationskrisen och den efterföljande räntechocken som äntligen satte stopp för sagan om Anebyhus. I augusti begärde företaget, fram till nyligen landets fjärde största hustillverkare, sig i konkurs.
Klas Holm arbetade i över 24 år i företaget och har varit i byggbranschen längre än så.
– I början av 2022 kändes det att nu måste vi dra i handbromsen. Redan efter sommaren kom den första varningen. Efter årsskiftet hamnade vi i rekonstruktion. Låt oss hoppas att det finns några husbolag kvar i landet när detta är över. Det är värre än 90-talskrisen, säger han.
Inom ett år bostadsbyggandet i Sverige har mer än halverats.
Det är inte en obetydlig sak. Ett typiskt år står bostadsinvesteringarna för uppåt 5 procent av vår bruttonationalprodukt.
Bakom nedgången ligger skenande kostnader och stigande räntor. På drygt två år har konsumentpriserna i Sverige stigit med 20 procent. Samtidigt har styrräntan höjts från 0 till 4 procent.
Erik Öberg är lektor i nationalekonomi vid Uppsala universitet och forskar om penningpolitik.
– Vi har haft en betydande åtstramning i svensk ekonomi. Men det man måste tänka på är att penningpolitiken ger effekt genom olika kanaler, med olika förseningar, säger han.
En kanal är gott folk räntebetalningar. För svenska hushåll, med stora och rörliga bolån, biter höjningarna snabbt. Sedan över ett år tillbaka har svenskarna successivt minskat sin konsumtion.
Men högre styrräntor sprider sig också på andra sätt, arbetar sig igenom de finansiella marknaderna och sätter spår i investeringskalkyler och sysselsättningsplaner. Den processen är inte klar på en eftermiddag.
– De tydliga effekterna på tillväxt och arbetslöshet kommer oftast med en fördröjning på ett, två, upp till tre år. Jag tror att vi kommer att se konsekvenserna av Riksbankens räntehöjningar de kommande två åren.
Det påpekar Erik Öberg realräntor, det vill säga inflationsjusterade räntor, har stor betydelse för företagen. Och de stiger nu.
– Behåller vi styrräntan samtidigt som inflationen går ner så blir penningpolitiken stramare utan att Riksbanken fattar några nya beslut, säger han.
Svensk ekonomi har alltså mycket kvar att ta till sig av den bittra räntemedicinen.
De kommersiella fastighetsbolagen är ett exempel på det. Även här biter räntehöjningar snabbt. Oron är stark kring flera stora hyresvärdar.
– Men det kommer mer.
Det säger Maria Gillholm, fastighetsanalytiker på kreditvärderingsinstitutet Moody’s. Hon följer en djupt skuldsatt bransch. Sverige har den mest utsatta befolkningen i Europa, säger hon.
– Under pandemin, när centralbankerna drev på för massor av billigt kapital, lånade svenska fastighetsbolag stora belopp på obligationsmarknaden. Men nu har vi tre år när de lånen löper ut. En mur av lån. Det är den svenska fastighetssektorns akilleshäl.
“Vi tror att bankerna kan ta hand om detta ökade lånebehov. De svenska bankerna kommer att vara kräsna och ställa krav och de kraven behöver fastighetsbolagen leva upp till för att få finansiering.”
Svenska myndigheter har länge varnade för riskerna. Oron har varit att förlusterna ska sprida sig, få bankerna att vackla och i förlängningen dra ner hela samhällsekonomin.
Maria Gillholm plockar fram ett diagram som liknar en skål med nudlar. Detta visar korsägandet mellan de svenska fastighetsbolagen.
– Allt hänger ihop. Problem kan skapa dominoeffekter.
Trots det tror Moody’s på bara en mjuklandning i branschen.
– Vi tror att bankerna kan ta hand om det här ökade lånebehovet. De svenska bankerna kommer att vara kräsna och ställa krav och de kraven behöver fastighetsbolagen leva upp till för att få finansiering, säger Maria Gillholm.
För svensk ekonomi är vägen mot en mild lågkonjunktur inte bara kantad av risker. När inflationen nu faller börjar hushållens ekonomi sakta läka. Förbrukningen kan återhämta sig.
Det finns en slående motståndskraft, säger Annika Sundén, tidigare analyschef på Arbetsförmedlingen.
– Bygg och fastighetsbranschen är förvisso viktiga för Sverige, men de är inte lika viktiga som exportbranschen. Att det fortsätter att gå så bra talar för en mjuklandning. Nu ser vi tendenser till ökad arbetslöshet, men det är inget dramatiskt.
– Ser vi framåt så finns det inga större negativa tecken i varningssiffrorna, säger Annika Sundén.
Vid statens nationalekonomiska institut vi skissar nu på årets sista stora makroprognos.
Internationella valutafondens ekonomer har visat att prognosmakare missar ofta att de står inför en stor nedgång. Och när nedgången väl är uppenbar är det vanligt att prognoser felaktigt visar en mjuklandning.
Ylva Hedén Westerdahl är prognoschef på Norges ekonomiska institut.
– Vi lägger inte in mjuklandningar på tomgång utan försöker alltid göra den bästa prognosen vi kan. Problemet när man har en kraftig nedgång är att det oftast beror på att något stort och oväntat händer. Sådant är verkligen svårt att förutse.