Säkerhetspolisen höjde terrorhotnivån från förhöjd till hög, 4 av 5, den 17 augusti, och det finns inget som tyder på att beslutet ska omprövas åt båda hållen i nuläget.
– Nu går vi in i en period av högtider och julhandel och av erfarenhet vet vi att aktiviteterna tenderar att öka, inte minst med ökad propaganda. Det är otroligt svårt att ge rekommendationer till alla om hur man ska hantera den nuvarande hotnivån, men det är viktigt att komma ihåg att vi har ett högt terrorhot, säger Fredrik Hallström.
Hoten är tre paralleller i form av våldsbejakande extremism, statliga aktörers fientlighet och grov organiserad brottslighet, enligt justitieminister Gunnar Strömmer som höll ett gemensamt pressmöte med Fredrik Hallström och Noas kanslichef Per Engström på fredagen.
– Historiskt sett har hotet främst kommit från tre håll – våldsbejakande högerextremism, vänsterextremism och islamistisk extremism – och under året har vi främst sett en ökning av den senare. Sverige har gått från att vara ett legitimt mål till ett prioriterat, säger Gunnar Strömmer.
Foto: Nicklas Thegerström
Han nämner gripandena av flera personer i Sverige och utomlands som misstänks ha planerade attacker. Svenska ambassader har utsatts för attacker, till exempel i Bagdad och Istanbul, och även statliga aktörer har skjutit mot fientliga attityder mot Sverige med påverkanskampanjer.
– Attacken i Bryssel och kriget i Gaza har också fått konsekvenser för Sverige, med ökad polarisering i samhället och ökad risk för radikalisering som följd. Dessutom fortsätter säkerheten att utmanas av statliga aktörer som ägnar sig åt underrättelseinsamling, cyberattacker, desinformation och andra former av påtryckningar, säger Gunnar Strömmer.
För att öka tryggheten och tryggheten, säger han, har politiker och myndigheter implementerat utökad terrorlagstiftning, tillfälligt skärpt kontrollen vid de inre gränserna och effektiviserat återvändandearbetet för personer som utgör ett säkerhetshot. Säpo, polisen, Försvarsmakten och FRA har också fått i uppdrag att stärka sitt samarbete mot terrorism.
– Sedan hotnivåhöjningen beslutades har händelseutvecklingen inneburit en fortsatt orolig värld, säger Fredrik Hallström.
Han lyfter Gazakriget som en faktor vilket både förvärrade och förvärrade säkerhetsläget även i Sverige, och de spänningar det skapar kommer att bestå även på lång sikt. Ensamma gärningsmän har genomfört attacker runt om i Europa under hösten, bland annat terrorattacken i Bryssel den 16 oktober då två svenskar dödades och en skadades.
