De var båda målvakter i unga år. Men det är där de flesta gemensamma nämnarna slutar. Förutom att de båda vill bli Argentinas nästa president.
Sergio Massa, landets nuvarande finansminister, representerar det argentinska politiska etablissemanget. Kandidaten till den peronistiska rörelsen – denna svårdefinierade nationalistiska och populistiska rörelse med starka rötter – vann den första valomgången. Men hans seger i andra är långt ifrån given.
Utmanaren, libertarianen Javier Milei, en högst okonventionell politiker som kampanjade med motorsåg för att visa vad han vill göra med den argentinska statsapparaten, har fått stöd av ex-presidenten Mauricio Macri och centristen Patricia Bullrich, som fick 24 procent av rösterna i första omgången.
Bullrich ville inte ens gratulera Sergio Massa efter den första omgången, eftersom “han är en del av den sämsta regeringen i Argentinas historia”.
I den ekonomiska krisen Argentina, med en inflation på 140 procent och en fattigdom på runt 40 procent, lockas många väljare av Mileis löfte om förändring: han vill bland annat gå från 18 departement och departement till åtta, införa dollarn som officiell valuta och minska de offentliga utgifterna med 15 procent av BNP.
Jämför staten med pedofiler på en förskola
Just “förändra”, är ett ord som återkommer när hufvudstadsbladet Nyheterna pratar med Mileis följare, många av dem unga. En kampanjfras har blivit “Milei eller Ezeiza”. Ezeiza är Buenos Aires internationella flygplats och frasen är en symbol för vart de unga ska ta vägen om Milei inte vinner: utomlands.
– Han representerar något nytt och kommer med nya idéer som inspirerar många unga, säger förstagångsväljaren Victoria.
Men de radikala förslagen och den hårda retoriken – han har sagt att peson är mindre värd än dynga eftersom den inte ens går att befrukta med och jämföra staten med pedofiler på en dagis – skrämmer väljare i mitten och till vänster.
– Han är en styggelse. Jag är rädd för honom, säger Edit, 70, när hon träffar hufvudstadsbladet Nyheterna i centrala Buenos Aires.
– Och det är synd att arbetare tror att han ska rädda dem.
Valet beskrivs som det svåraste, mest polariserade sedan Argentina återgick till demokrati för 40 år sedan. Som det mesta i argentinsk politik, sedan andra världskriget, kommer det i slutändan att handla om peronism – som väcker minst lika mycket avsky som kärlek.
“Kommer att hålla mig för näsan när jag gör det”
Vad är starkare: Peronismens förmåga att mobilisera väljare eller anti-peronism?
– Jag röstar på Milei men jag håller för näsan när jag gör det, säger Buenos Airesbon Francisco till hufvudstadsbladet Nyheterna.
– Jag röstar på honom av den enkla anledningen att han representerar förändring. Jag kan inte fortsätta leva med denna inflation.
Allt tyder på att det kommer att bli väldigt jämnt. Vissa opinionsundersökningar ger Sergio Massa som vinnare, andra pekar på Milei.
Oavsett vilken av de gamla målvakterna det blir – väntar en extremt svår uppgift: inflation-Argentina, 140-0.
