När Aisha Humera ska beskriva vad som hände i hennes hemland i juni 2022 får hon tårar i ögonen.
Det började med extrem torka och värme. Smältvatten från glaciärer i Himalaya forsade nerför bergen. Sedan svepte extrema monsunregn in.
Resultatet var de värsta översvämningarna i Pakistans moderna historia, med över 1 700 människor döda. 33 miljoner människor tvingades lämna sina hem.
– Vi har upplevt misär. Att bevittna det som hände… Jag önskar att inget land skulle behöva uppleva det, säger hon.
Nu är hon på FN:s klimatmöte i fossilbränslediktaturen Azerbajdzjan för att försöka få stöd för att hantera de klimateffekter som hennes land lider av, främst som en konsekvens av rika länders utsläpp. Bara i Pakistan krävs 348 miljarder dollar i investeringar till 2030 för att hantera klimatförändringarna, enligt en rapport från Världsbanken.
Listan över behov är nästan omöjlig att fatta. På vissa platser, som i Fiji, måste byar och städer flyttas för att undkomma de stigande haven. Även andra länder, som Kongo-Brazzaville där hundratusentals har drabbats av svåra översvämningar det senaste året, behöver pengar för att överhuvudtaget kunna ta reda på vilka klimatåtgärder som krävs. Landet har ansökt om stöd på 300 000 dollar för att göra en kartläggning av behoven men ännu inte fått något svar, säger en representant för delegationen till DN.
Dessutom krävs hundratals miljarder om året för investeringar i förnybar energi och andra klimatsmarta lösningar, så att utvecklingsländerna inte går i rika länders fotspår och bygger välstånd på fossila bränslen.
– Vi bidrar på ett mikroskopiskt sätt till klimatförändringarna, men när det kommer till effekterna är vi på den exponentiella sidan. Det kan omöjligt bäras av respektive länders skattebetalare, säger Elizabeth Thomson, klimatambassadör för Barbados.
Så vem ska betala? Fram till 2025 har 23 av världens rika länder lovat att bidra med 100 miljarder dollar om året i bistånd till de fattiga länderna, vilket främst sker genom lån. Men nu krävs minst 10 gånger mer, enligt FN. De fattiga länderna kräver ännu större summor.
Men förhandlingarna har hamnat i ett dödläge. Rika länder, däribland Sverige, svarar med krav på att fler länder bidrar, i första hand Kina och de rika Gulfstaterna, som räknas som utvecklingsländer i den drygt 30 år gamla uppdelningen i förhandlingarna.
– Parterna står långt ifrån varandra, det är olyckligt. Det finns dock flera länder som har gjort enorma ekonomiska framsteg, vilket är en fantastisk prestation. Men med mer ekonomisk tillväxt kommer också större krav på att dela bördan, säger EU:s klimatkommissionär Wopke Hoekstra på en presskonferens.
– Ytterst handlar det om att lösa ett av de största problemen som mänskligheten har ställts inför.
Hur som helst kommer statligt stöd aldrig att räcka – om alla är överens. Därför är blickarna i Baku nu riktade mot andra former av finansiering. En koalition av 17 länder, inklusive Frankrike, Kenya, Barbados och Danmark, har anslutit sig krav på globala klimatavgifter på industrier med höga utsläpp. Genom skatter på sjöfart, flyg, kryptovalutor och energibolags övervinster beräknas hundratals miljarder dollar per år kunna tas in för klimatfinansiering.
Kanske mest Det kontroversiella förslaget är en skatt på de superrika, som genom sin livsstil står för mycket stora utsläpp. En rapport från Oxfam visade nyligen att utsläppen från de allra rikaste orsakar skador för hundratals miljarder kronor i fattiga länder.
En skatt riktad till de allra rikaste har också uppmärksammats allt mer i ekonomiska sammanhang, som OECD och World Economic Forum. Frågan diskuterades också G20-mötet i Brasilien i sommar. Hur det ska gå till är oklart, men bland förslagen finns knappt märkbara avgifter på finansiella transaktioner.
– Ärligt talat så betalar folk för att schamponera sina hundar och ta med dem på semester över hela världen, säger Elizabeth Thomson och fortsätter:
– Jag är säker på att få skulle ha något emot att betala 10 dollar i månaden, eller en tiondels procent på en finansiell transaktion, om det innebar att du kunde bidra till att göra världen till en bättre plats.
Fakta.Så mycket kan klimatavgifterna dra in
Exempel på avgifter och skatter som kan bidra till klimatfinansiering, enligt Global Solidarity Levies Task Force:
● Skatter på internationell frakt på 100 dollar per ton koldioxid. Avgiften skulle samlas in av Internationella sjöfartsorganisationen, IMO, och skulle kunna inbringa 80 miljarder om året.
● En extra avgift på flygbränsle för internationell flygning på 0,1 euro per liter skulle generera sex miljarder euro per år.
● En skatt på 50 procent på övervinster från de 36 största fossilbränslebolagen skulle kunna generera hundratals miljarder dollar om året.
● En skatt på 0,1 procent på kryptovalutatransaktioner skulle kunna generera 16 miljarder dollar om året.
Läs mer:
Överraskande klimatstövel mot Trump från fossiljätten på COP29
Blixtbeslut på klimatmötet öppnar för svenska miljardinvesteringar
Chef för COP29 exponerad – öppnar upp fossilaffärer under klimattoppmötet
Världens utsläpp av koldioxid kommer att öka till en ny rekordnivå 2024
