Hundratals ryska mål finns inom räckhåll för USA:s långdistansvapen.
Frågan är hur mycket Ukraina har att hushålla med missilerna.
– Tillgången är avgörande, det finns massor av militära anläggningar att skjuta på, säger militärexperten Jörgen Elfving.
Här är målen som Ukraina kan nå med långdistansrobotarna.
Tidigare överstelöjtnanten Jörgen Elfving.
Foto: CLAUDIO BRESCIANI / TT / TT NYHETSBYRÅ
Kreml har reagerat med raseri på Joe Bidens beslut.
Foto: VYACHESLAV PROKOFYEV / SPUTNIK / KREMLIN P / EPA SPUTNIK POOL
Joe Biden har höjt insatserna i kriget när han nu ger klartecken till Ukraina att använda amerikanska långdistansvapen för att träffa mål inne i Ryssland. Rysslands president Vladimir Putin har tidigare sagt att ett sådant godkännande i grunden skulle förändra förutsättningarna för kriget.
– Det skulle innebära att Nato-länder, USA och europeiska stater, kämpar mot Ryssland, sa Putin så sent som i september i år.
Målen inne i Ryssland
Enligt en kompilering som Institutet for the study of war (ISW) har gjort finns 16 ryska flygbaser inom räckhåll för ATACMS-missiler som kan avfyras 300 kilometer.
Baserna är utspridda i en båge som sträcker sig nordost till sydost från den ukrainska gränsen. Sedan flera månader tillbaka har Ryssland enligt uppgift flyttat delar av sin stridsflotta till andra baser längre in i landet, men det betyder inte att ATACMS-attacker är ineffektiva.
Här är målen som Ukraina kan nå med långdistansrobotarna.
– Det råder ingen brist på militära anläggningar att anfalla, även om Ryssland har flyttat bort delar av det strategiska bombflyget så har det gjort det till följd av ukrainska drönarattacker, säger den tidigare överstelöjtnanten Jörgen Elfving.
ISW har markerat 245 potentiella mål i Ryssland på en karta. Det är mobiliseringsområden, militära övningsfält och vapenförråd inom skjutfält. Dessutom kan missilerna träffa såväl baser för den ryska säkerhetstjänsten FSB som civila mål som fabriker och kraftverk.
Kämpa mot klockan
Jämfört med drönare är långdistansrobotar betydligt svårare att bekämpa. Enligt Elfving kommer det att sätta ryskt luftvärn på prov.
– För en drönare tar det ganska lång tid att åka 300 kilometer, men det här är vapen som har en hastighet som är tre gånger så hög som ljud.
För Ukraina är kriget mot Ryssland nu också en kamp mot klockan. Förutsättningarna kan komma att förändras helt efter den 20 januari nästa år.
– När Trump tillträder som president kan han avbryta det här beslutet, Ukraina har i princip två månader på sig att åstadkomma något, säger Jörgen Elfving.
Än så länge vet man inte mycket om hur Trump ska gå vidare för att, som han lovat, avsluta kriget på kort tid, men han har tidigare meddelat att han kommer att kraftigt minska det amerikanska vapenstödet. Jörgen Elfving tror inte att mycket talar till Ukrainas fördel nästa år.
– Ur ett ukrainskt perspektiv kan Trumps personal likna ett skräckkabinett med bara ben.
Hög beredskap
Vilket svar kan vi förvänta oss om Ukraina börjar slå djupt in i Ryssland?
– Det är troligt att Ryssland intensifierar robot- och drönareattacker mot mål i Ukraina, till exempel för att slå ut elförsörjningen och annat för att tömma försvarsviljan.
Enligt Elfving ökar nu sannolikt Nato-länderna i Östeuropa sin beredskap till följd av det amerikanska beslutet och de ryska hoten om repressalier. Han anser att det är osannolikt att Ryssland skulle ta hoten på allvar och attackera ett Nato-land.
– Om det skulle ta fart står Nato inför en artikel fem-fråga, det vill säga frågan om ett tredje världskrig.
