De senaste åren har alltför många under 15 år begått extremt grova brott utan att kunna straffas. Vilket är djupt otillfredsställande.
Även om ansvarsfrågan kan avgöras efter bevisningen är åklagarens och polisens möjligheter att utreda brott starkt begränsade. Risken för att ungdomen i stort försvårar utredningen är ofta påtaglig. Sedvanliga tvångsmedel får inte användas. Och det är ungdomen och gängkriminella väl medvetna om.
Hur lätt det är att locka de unga med pengar eller annat, när man vet att de inte kan gripas eller häktas eller ens straffas, om de blir gripna.
För att råda bot på detta måste åldern för straffrättslig jurisdiktion sänkas till 13 år. En 13-åring har nått en sådan mognad att han är fullt medveten om vad som är straffbart i samhället.
Om en sådan reform genomförs kommer gängkriminella att stöta på svårigheter med att muta tonåringen att begå allvarliga brott. Hon vet vad som kan förväntas om hon åker fast och grips av polisen. Slutligen har uniformerad polis undervisat tonårsstudenter om tvångsmedel och vårt bestraffningssystem.
Bo Wahlgren, kammaråklagare emeritus
Läs mer:
13-åring kan inte straffas för mord – men ändå dömd
