Det tog Peter Holmgren tio år att samla material och skriva “Gideon Ståhlberg. En epok i svenskt schack”. Ändå är han bara halvvägs. Del två finns kvar om den idag okände schackmästaren som levde åren 1908–1967.
I den första delen kan läsaren följa den gyllene eran på 1930-talet, då “de tre musketörerna” Gideon Ståhlberg, Gösta Stoltz och Erik Lundin satte svenskt schack på världskartan. Trion tog brons vid OS i schack 1933 och till och med silver två år senare i Warszawa.
Under denna framgångsperiod gav Gideon Ståhlberg ut sin första, och kanske också sin bästa bok: “Schack och schackmästare”. I förordet till första upplagan citerar Ståhlberg en dikt av Harriet Löwenhjelm. Dikten kom att bli en varning för vad som väntade honom själv senare i livet.
“Vad ska han göra som har varit kung,
när han var ung,
men vem har förlorat sitt rike?”
Gideon Ståhlberg och Erik Lundin var med i det svenska laget även i OS i Buenos Aires 1939. Men mitt under turneringen förändrades allt. Hitlers tyska trupper gick in i Polen. Andra världskriget bröt ut.
De olympiska spelen i schack blev ändå avklarade på andra sidan Atlanten, men inte utan särskilda arrangemang. I Tyskland-Polen-mötet dömdes det till exempel 2-2 utan match.
Några spelare lämnade dock turneringen omedelbart, bland dem engelsmännen som gick med i den brittiska underrättelsetjänsten, där de senare deltog i arbetet med att knäcka Enigma, den tyska arméns kodmaskin. Det var tydligt att schackintellektet hade en betydande roll i att avslöja Enigmas hemligheter.
Efter OS-turneringen återvände de svenska spelarna hem – alla utom Gideon Ståhlberg. Han valde att stanna i Buenos Aires, vilket markerar början på en ny fas i hans liv. Det är också här den andra delen av biografin kommer att utspela sig.
Peter Holmgren kommer att resa i fotspåren av Gideon Ståhlbergs tid i Argentina i vinter.
Vad finns det att gräva fram om hans nio år i landet?
– Jag har bra koll på schack efter hjälp från schackspelare där, säger Peter Holmgren.
Det var under åren på 1940-talet när Gideon Ståhlberg avancerade till världstoppen, men i turneringarna i Argentina var det alltid en spelare som stod i vägen: Miguel Najdorf. Polacken, som också stannade i Buenos Aires efter schack-OS, blev en av duellanterna som fick blickarna långt in på 1900-talet. Än idag är han vida känd i schackvärlden, då en av världens populäraste schacköppningar bär hans namn: Najdorf-varianten.
– Najdorf var lite, lite bättre än Ståhlberg – och vann de allra flesta tävlingar strax före svensken. Man kan säga att Ståhlberg var en halv poäng ifrån evig berömmelse, säger Peter Holmgren.
En halv poäng är den minsta marginal en spelare kan vinna en schackturnering med. Så var det jämnt mellan schackvärldens två giganter.
I Argentina sökte Peter Holmgren svar på Ståhlbergs vardag i Buenos Aires. Ingen vet till exempel var han bodde. Hade han en fast adress? Eller bodde han på hotell?
Sista gången i Argentina var det tufft för Gideon Ståhlberg. Han fick problem med blindtarmen men undvek behandling till slutet. Till slut opererades han akut och lades in på det tyska sjukhuset i Buenos Aires.
– Avgifterna var väldigt höga, och det dränerade hans ekonomi. Det bidrog säkert till att han återvände 1948, säger Peter Holmgren.
Hemma i Sverige och Europa hade Gideon Ståhlberg fortsatta turneringsframgångar, men de blev allt mer sporadiska. I biografins andra del ska vi få följa Ståhlbergs sista tid med vacklar hälsa och överdriven alkoholkonsumtion.
Skrivandet fortsatte i alla fall att ge honom inkomst. Gideon Ståhlberg skrev mycket i dagstidningarnas schackspalter och han fortsatte att ge ut böcker. “Schackspelarens läsbok” skapade han tillsammans med författaren Åke Wassing, som han blev vän med på puben Tennstopet i Stockholm.
Hur är det att ta sig igenom ditt skrivande om 1960-talets mörkare period?
– Det är sant att Gideon Ståhlbergs hälsa hade försämrats jämfört med de första decennierna i schacktoppen då han var smärtfri och vältränad, säger Peter Holmgren och fortsätter:
– Men jag tänker fortfarande så här. Han var tvungen att dö på en plats där han var otroligt respekterad som schackspelare, och även som domare.
Gideon Ståhlberg var bara 59 år när han plötsligt avled under den sovjetiska Leningradturneringen 1967. Han hade fått en inbjudan dit, vilket var ett kvitto på att den ryska schackskolan förstod och uppskattade den svenske schackmästaren.
I Sverige avtog det dock minnet av Gideon Ståhlberg snabbt borta. Det blev nya tider med amerikanen Bobby Fischer som världsmästare 1972 och en ny svensk stjärna på schackhimlen: Ulf Andersson.
– Det är så konstigt. När jag började spela schack på de åren talades det om Gideon Ståhlberg som om han levde i förhistorisk tid. Han blev synonym med svunna tider, säger Peter Holmgren.
Med biografin hoppas han att synen på Gideon Ståhlberg äntligen ska förändras.
– Jag vill att fler ska upptäcka vilken karismatisk och stark schackspelare han var. Det är dags att ge Gideon Ståhlberg den rättvisa han förtjänar.
Fakta.Tio starka schackspelare i kulturvärlden
1. Död
I Ingmar Bergmans “Det sjunde inseglet” fick Max von Sydows karaktär Antonius Block veta att döden är oövervinnerlig i schack. På sajten IngmarBergman.se berättas att regissören inspirerats av den medeltida målningen “Döden spelar schack” i taket i Täby kyrka, målad av Albertus Pictor. Målningen föreställer en riddare som spelar schack med Döden och arbetsnamnet för “Det sjunde inseglet” var just “Riddaren och döden”.
2. Beth Harmon
Anya Taylor-Joys karaktär Beth Harmon i Netflix-serien “The queen’s gambit” slog an hos både schackmotståndare och tv-publik. Serien släpptes under pandemiåret 2020 och bidrog till en schackboom. Världens största schacksajt, Chess.com, har idag över 100 miljoner medlemmar från hela världen. Före “The queen’s gambit” var siffran 35 miljoner.
3. Dr. B
Österrikaren Dr. B hade spelat schack i huvudet i månader för att bevara sin mentala hälsa när han fängslades av Gestapo. Nu har han blivit landsförvisad och sitter på ett skepp där även schackvärldsmästaren finns. Ett möte dem emellan väntar. Kan den sköra Dr. B hantera sina känslor när schackspelet närmar sig igen? Den spännande historien skildras i Stefan Zweigs novell “Schack” från 1942.
4. Marcel Duchamp (1887–1968)
Konstnären och skulptören höll elitklass under sin tid och representerade Frankrike i flera schackolympiader. I ett tal vid en schackkongress i USA 1952 uttryckte Duchamp sin kärlek till spelet: “Jag har kommit till den personliga slutsatsen att även om inte alla artister är schackspelare, är alla schackspelare artister.”
5. Julia Roberts
När Julia Roberts spelar schack mot Richard Gere i “Pretty woman” kan scenen kännas lite konstruerad. Inget kan vara mer fel. Julia Roberts är verkligen en stark schackspelare med ett toppbetyg på 2 057 – vilket betyder att hon är bättre än 99,9 procent av de 100 miljoner spelarna på Chess.com.
6. Frans G Bengtsson
Den karismatiske schackspelaren från Skåne försökte göra konstverk av varje spel. Frans G Bengtsson var en obotlig romantiker vid tavlan och spelade djärvt för att schackmatt motståndaren. Ibland gick det bra, oftast inte. Senare bytte han karriär och blev författare med romanen “Röd orm” som adelsmärke.
7. Ivan Kubek
Ivan är författaren Sally Rooneys romanfigur i den hyllade romanen “Intermezzo”. Han är en pank och introvert schackspelare, men på en tävling i en liten stad vinner han den största av allt – kärleken.
8. Madonna
Redan för 20 år sedan hade sångaren nått upp till 19 000 spelade schackspel online och skaffat sig ett betyg på runt 2 000 på Internet Chess Club. Det är klart högre än en vanlig klubbspelare.
9. Sting
År 2000 fick artisten och före detta frontfiguren i The Police möta den dåvarande världsmästaren Garry Kasparov i en simultan, en form av schack där mästaren spelar mot 30-40 amatörer samtidigt. Sting varade nästan längst av alla. Först efter 45 drag hissade han den vita flaggan. Partiet har bevarats och har fått namnet “Every move you make”.
10. Arnold Schwarzenegger
Muskelberget har inte bara visat att han är stark på film, han har också visat sig vara stark vid schackbrädet.
Ett urval av Gideon Ståhlbergs böcker
“Chess and Chessmaster” (1937)
“Partidas clasicas de Capablanca (la perfeccion en ajedrez)” (1943) (spanska)
“Interzonal schackturnering Stockholm–Saltsjöbaden” 1952, turneringsbok (1953)
“I kamp med världseliten” (1958)
“Schack från början” (1959)
“Utflykt i schackvärlden” (1965)
“Schackspelarens läsbok”, tillsammans med Åke Wassing (1966)
“Hur man spelar schack” (1967)
