På så sätt kan försvarsföretagen undanröja hindren när efterfrågan rusar
Den svenska försvarsmarknaden är i full gång och det mesta säljs utomlands. För att företagen ska kunna fortsätta växa och möta den galopperande efterfrågan spelar EKN:s exportstöd en viktig roll.
– Statliga garantier är ofta en förutsättning när vi ska stötta ett företag, särskilt ett ungt, säger Stefan Granlund, tillväxtchef på Danske Bank.
EKN:s garantier kan vara vad som behövs för att en exportsatsning ska bli av
Den svenska försvarsmarknaden växer för närvarande snabbt. Det senaste året har omsättningen för de 250 medlemsföretagen, varav över 100 små och medelstora, i branschorganisationen Säkerhets- och försvarsföretagen (SOFF) stigit från 48 till 65 miljarder kronor. Bakom ökningen ligger både globala och nationella faktorer, konstaterar Madelene Rydén som är områdeschef för militärt försvar på SOFF.
– Vi ser en enorm ökning för branschen. Den största bidragande orsaken är kriget i Ukraina, men egentligen kan vi gå tillbaka till Rysslands annektering av Krimhalvön 2014 för att hitta utgångspunkten. Nu försämras det internationella säkerhetsläget på många fronter och samtidigt höjs den svenska försvarsbudgeten rejält. Det har en tydlig effekt på branschens tillväxt, säger hon.
Mellan 2020 och 2024 fördubblades anslagen till Sveriges militära försvar. I oktober presenterade regeringen förslaget om att ytterligare öka försvarsbudgeten med 13 miljarder kronor 2025, till 138 miljarder kronor. År 2030 är planen 186 miljarder.
– Utöver allt detta innebär att gå med i Nato att Sverige kan delta i de upphandlingar som alliansen har. Det ger svenska försvarsföretag tillgång till en helt ny marknad, säger Stefan Granlund, tillväxtchef på Danske Bank.
Utmaningar med ökad efterfrågan
SOFF uppskattar att ungefär två tredjedelar av medlemmarnas försvarsrelaterade produkter och tjänster har exporterats under de senaste tio åren. Stefan Granlund menar att Sverige länge har varit en viktig aktör på den globala försvarsmarknaden, särskilt inom områden som signalspaning. Även svensk försvarsexport sticker ut jämfört med de nordiska grannländerna.
– Vår försvarsexport var 18 miljarder kronor 2023. Det är betydligt mer än till exempel Danmark och Norge. 2021 låg deras försvarsexport på cirka 750 miljoner respektive 1,7 miljarder kronor.
Men att möta ökad efterfrågan är inte helt utan oro för försvarssektorns mindre företag och underleverantörer. Det kostar pengar att växa och finansieringen kan vara svår att säkra.
– Vissa företag kan inte ta på sig större beställningar eftersom de helt enkelt saknar finansiering för att sköta leveransen. Det förstärks av att den här sektorn omfattas av tunga regelverk som kräver många timmars administration – för ett mindre företag blir det dyrt, säger Madelene Rydén.
Stefan Granlund understryker att de stora företagen länge haft tillgång till kapital, men att underleverantörerna har haft det svårare. Detta då det tidigare inte har setts som fullt acceptabelt för banker och fonder att stödja och investera i försvarsföretag. Nu ser han dock hur opinionen förändras. Danske Bank har tagit ett aktivt beslut att fokusera mer på försvarsmarknaden.
– Vi gör det för att affärspotentialen att stötta de här företagen växer. Dessutom ser vi det som ett sätt att skapa en tryggare samhällsutveckling – och därför stödjer vi självklart inte vilket företag som helst.
EKN kan lägga grunden för tillväxt
Madelene Rydén har också märkt att finansieringen från bankerna har ökat och ser det som ett positivt steg för att göra Sverige till en ledande aktör på den globala försvarsmarknaden. Men för att komma hela vägen fram understryker hon vikten av trepartssamarbete – mellan branschen, bankerna och staten.
– Det blir en helt annan sak när staten går in och stöttar. Myndigheter som EKN, Exportkreditnämnden, kan till exempel gå in som garant mot bankerna när de ger krediter till försvarsföretagen och på så sätt förbättra sin finansiering avsevärt och ge dem chansen att växa.
Stefan Granlund håller med.
– För oss är det ofta en förutsättning att ha statliga garantier när vi ska stötta ett företag, särskilt ett ungt. Dessa bolag tenderar att ha små säkerheter, så när statliga myndigheter som EKN delar risken med oss kan det betyda skillnaden mellan ett nej och ett ja från banken, säger han.
Artikeln är framtagen av Brand Studio i samarbete med EKN och inte en artikel av hufvudstadsbladet
