Regeringen vill öka medlen i forskningspropositionen med 6,5 miljarder kronor fram till 2028. Anslagen uppgår till 43 miljarder kronor, enligt TT.
Det är välkommet att det finns en tydlig tanke med anslagssökningen: att forskningen ska kunna kommersialiseras. Lika viktigt är insikten att Sverige inte kan mäta sig med Kina och USA när det gäller bredden av forskning, men att vi kan bli ledande inom en rad viktiga områden.
“Om förutsättningarna för till exempel AI-forskning är bättre i USA kommer investeringarna att hamna där.”
Regeringens prioriteringar för forskning ligger väl i linje med vad Vinnova föreslog i november: att Sverige ska prioritera strategiskt viktiga områden, som AI, kvantteknik, energiteknik, bioteknik och avancerad digital teknik för produktivitet och säkerhet.
Bland annat ska 1,4 miljarder kronor tillföras Vetenskapsrådet för att prioritera banbrytande forskning. Satsningen på utbyggd forskningsinfrastruktur är nödvändig. Om Sverige ska hålla världsklass vad gäller till exempel kvantdatorer måste dessa kunna testas och demonstreras.
Näringslivet lägger årligen cirka 130 miljarder kronor på forskning och utveckling och står därmed för merparten av investeringarna inom området. Den globala konkurrensen om dessa investeringar är hård. Om förutsättningarna för exempelvis AI-forskning är bättre i USA kommer investeringarna att hamna där. Därför är det viktigt att svensk spetsforskning håller högsta klass och att akademi och industri drar nytta av varandra.
Även om forskningen är inriktad på ett antal områden kan problem uppstå med prioriteringar. Vad är till exempel just nu viktigast för branschen (och därmed Sverige)? I flera länder finns en centralt placerad nationell teknik- och innovationsrådgivare som har en helhetssyn och ser till att landet navigerar rätt i en värld präglad av disruptiva teknologier och geopolitiska motsättningar. Sverige borde naturligtvis också ha en sådan person.
