Det är 300 gånger större än något annat korallrev på vår planet. Men hur och när bildades Stora barriärrevet?
Nya mätmetoder har nu gett tillgång till svaren – bildade djupt nere i havsbotten för hundratusentals år sedan – och samtidigt skvallrar om dagens hot mot världens största levande organism.
Stora barriärrevet är 300 gånger större än något annat korallrev på planeten.
Foto: LISA MATTISSON
Nu kommer nya rön om hur det kom till.
Foto: LISA MATTISSON
Den sträcker sig över 345 000 kvadratkilometer, motsvarande tre fjärdedelar av Sverige. Utöver själva korallerna är Stora barriärrevet hem för tusentals olika djur och växter, inklusive flera hundra fågelarter.
Andra barriärrev runt om i världen, inklusive Belize och Nya Kaledonien, är också fantastiskt vackra och imponerande – men extremt mycket mindre. Varför bildades en sådan megarev precis längs Australiens nordöstra kust? Hur gick det till och när hände det?
En del av svaren har nu hittats av forskare vid Christian Albrechts University (CAU) i Kiel, Tyskland, tillsammans med kollegor i Graz, Österrike och i Southampton, England. Med en ny mätmetod, kallad tex86, har de kunnat kartlägga temperaturer och andra förhållanden flera hundra tusen år tillbaka via borrprover från barriärrevets område.
Miljoner år
Australien ligger nära den seismiska “Ring of Fire” i Stilla havet, men är geologiskt mycket mer stabil. Detsamma gäller den drygt 60 kilometer breda “hyllan” som sticker ut från den nuvarande Queensland-kusten till gränsen där havsbotten sjunker från bara några tiotals meters djup till 1 000 meter eller mer.
Vattennivåerna har varierat mycket, men ibland har koraller och fiskar trivts här i en relativt skyddad miljö i miljontals år. CAU-forskarna publicerar nu mätningar som sträcker sig ungefär en miljon år tillbaka i tiden, och de visar att vattentemperaturerna var ganska låga under lång tid, ofta 20-25 grader.
“Korallerna växte långsammare vid de temperaturerna, vilket hindrade de små korallreven som fanns på den tiden från att expandera till ett större barriärrev.” skriver CAU i ett pressmeddelande.
Byggdes på
Men sedan, för cirka 700 000 år sedan, nådde värmen i havet en sorts magisk gräns. Sommartemperaturerna la sig ganska stadigt i intervallet 26 till 29 grader, vilket visade sig vara perfekt. Detta är ganska nära den maximala värmenivån som koraller trivs i, men eftersom värdena förblev stabila under långa perioder kunde “ramen” av ett gigantiskt barriärrev formas i lugn och ro. Även under de epoker då vattennivåerna sjönk stod revets grund kvar, och kunde sedan byggas på när vattnet steg igen.
Tidigare har det spekulerats i att havsnivåerna eller sedimentet som sköljdes ut från land var mer styrande i utvecklingen, men den Kiel-ledda studien ändrar bilden.
“För första gången har vi kunnat bevisa att högre sommartemperaturer längs Australiens kust var avgörande för bildandet av Stora barriärrevet”, säger CAU-forskaren Benjamin Petrick, studiens första författare, enligt pressmeddelandet.
25-30 perfekt
Men högre temperaturer och blomstrande rev likställs inte – tyvärr för Barriärrevet, nu när den mänskliga klimatförändringen också orsakar förödelse i haven.
Den andra månaden visade en forskningsrapport att vattentemperaturerna vid Stora Barriärrevet under det senaste decenniet varit högre än någon annan tid sedan åtminstone början av 1600-talet.
Så relativt snabba temperaturförändringar, vare sig de är uppåt eller nedåt, är dåliga för reven, är slutsatsen. Det finns en idealisk nivå någonstans mellan 25 och 30 grader, och “våra data tyder på att långa perioder med lämpliga temperaturer är ett krav för att Stora Barriärrevet ska utvecklas och underhållas”, skriver forskarna i en rapport som nu publicerats i tidskriften Science Advances.
