Det var i oktober i år nyheterna upptäcktes. Halvledare från taiwanesiska TSMC hade hittats i en AI-processor från det kinesiska telekomföretaget Huawei.
Det kanske inte låter så uppseendeväckande. Men det är en stor sak i USA.
Översatt till ett europeiskt sammanhang skulle händelsen kunna jämföras med om Saabs senaste radarsystem hade hittats i ryska militärflygplan. Den mest känsliga tekniken i händerna på den värsta motståndaren, mitt i pågående konflikt.
För att hindra Kina från att få tillgång till amerikansk teknologi har blivit allt mer central i USA. Uppgörelsen med Kina har gått från att vara viktig till att bli USA:s mest dominerande utrikespolitiska fråga, där båda parter för en gångs skull är överens.
Donald Trump siktade på Huawei under sin första mandatperiod. Företaget svartlistades 2019 och allierade länder som inte gjorde detsamma riskerade att stå utan amerikansk underrättelsetjänst. Då var motivet främst oron för spionage. Sedan dess har sanktionerna förlängts mot Huawei, som ändå har blivit en av Kinas lysaste stjärnor inom AI.
Kraftuppvisningen med Kina har gått från att vara viktig till att bli USA:s mest dominerande utrikespolitiska fråga.
Som president har Joe Biden inte bara höll Trumps tullar och skyddsåtgärder. Han har påskyndat kampen mot Kina och dess teknikföretag. Först sedan september har Biden introducerat förbud mot uppkopplade bilar från Kina och Ryssland och antog nya exportrestriktioner för avancerade minneskretsar. USA har satt upp ytterligare 140 kinesiska företag på den “svarta listan” och infört förbud för amerikanska företag och privatpersoner att investera i vissa högteknologiska sektorer i Kina.
Det finns en röd tråd, trots spridningen – AI.
USA vill begränsa Kinas AI-utveckling, inklusive inriktning på halvledarsektorn. Officiellt är restriktionerna motiverade av nationella säkerhetsskäl, med hänvisning till att AI kan användas inom vapenindustrin.
Men det handlar nog också om att se till att det är USA och inte Kina som fortsätter att vara världsledande inom ny teknik och innovation.
För Europa, Sverige och resten av västvärlden är det centralt att USA lyckas med detta, att Kina inte vinner uppgörelsen.
De nöjer sig inte med att bara berätta för sina inhemska företag vilka länder och företag de får handla med.
Problemet är de metoder som amerikanerna använder. De nöjer sig inte med att bara berätta för sina inhemska företag vilka länder och företag de får handla med. I allt högre grad drar USA också allierade länder med på samma åtgärder.
Det är bakgrunden till fallet med TSMC och Huawei. Taiwaneserna anklagas för att ha brutit mot USA:s exportrestriktioner, även om deras halvledare tros ha nått Huawei av misstag, via en mellanhand. Och trots att TSMC som bekant inte är amerikansk.
Anledningen är att restriktionerna mot Huawei innehåller en klausul som ger USA utökade befogenheter. FDPR“foreign direct product rule”, innebär att USA har rätt att stoppa försäljningen av en produkt om den har tillverkats med amerikansk teknologi eller utrustning, oavsett var eller av vem. I Huaweis fall innebär det i praktiken att alla globala halvledarföretag som använder amerikansk teknik förbjuds att sälja till den kinesiska jätten.
Sedan dess har samma regel även tillämpats på försäljning av avancerade halvledare till kinesiska teknikföretag mer allmänt, samt för att stoppa chipförsäljningen till Ryssland och Vitryssland efter den fullskaliga invasionen av Ukraina.
USA ska också ha hotat att använda FDPR för att få Nederländerna och Japan att göra gemensam sak med USA angående verktyg och maskiner för halvledartillverkning. Efter att Biden införde exportrestriktioner i oktober 2023 lanserades en kampanj mot länderna och deras halvledarföretag.
Som ett resultat har både japanska Nikon och Tokyo Electron samt holländska ASML nu slutat exportera vissa produkter till Kina och slutat serva sina maskiner där. Detta trots att Kina är en oerhört viktig marknad för de aktuella företagen.
För ASML stod den kinesiska verksamheten för en tredjedel av omsättningen 2023. Kina har också hotat med att hämnd mot den japanska bilindustrin.
Det sätter fingret på problemet, hur allierade fastnar.
Det pekar på problemet, hur allierade fastnar. Självklart är enighet mellan USA och resten av västvärlden viktig om vi ska kunna stå upp mot fientliga stater som Kina och Ryssland. Det visar inte minst sanktionerna mot Putinregimen. Men det finns gränser. USA kan inte diktera villkoren medan Europa och andra allierade blint förväntas följa efter.
Europa har ett mer pragmatiskt förhållningssätt till Kina jämfört med USA. Vi har våra intressen och ekonomiska verklighet att ta itu med.
Hur vår relation med Kina utvecklas framöver måste vara ett europeiskt beslut.
Hur vår relation med Kina utvecklas framöver måste vara ett europeiskt beslut.
Risken är annars att europeiska företag börjar drabbas av samma kinesiska bakslag som riktas mot USA. Som svar på Bidens höstoffensiv har Xi Jinping & Co meddelat att de öppnar en utredning mot halvledarjätten Nvidia NVDA -2,25 %Dagens utveckling för misstänkt konkurrensintrång, av högst oklar anledning. De ska begränsa exporten av vissa kritiska råvaror till USA och har infört sanktioner mot amerikanska drönarföretag.
USA har en helt annan förmåga att ta till sig den typen av åtgärder än vad Europa har.
Vad som kommer att hända med det stora politiska teknikkriget när Donald Trump och hans Kina-kritiska administration tillträder nästa månad är oklart, men det är tyvärr i riktning mot faran att en ytterligare upptrappning väntar.
Han har redan meddelat att taxorna kommer att höjas. Men frågan är om Trump kan motstå frestelsen att också använda FDPR-verktyget, som Joe Biden återupplivade, med tanke på dess effekt.
Varje form av åtgärder som involverar den kinesiska bilindustrin kan potentiellt få förödande konsekvenser för Europa. Dramatiken i frågan påverkar även Sverige: Vilja Volvo Personvagnar VOLCAR B +1,49 %Dagens utveckling tillåts sälja i USA?
Varje form av åtgärder som involverar den kinesiska bilindustrin kan potentiellt få förödande konsekvenser för Europa.
Det betyder inte att europeisk och svenska företag bör undvika antingen kinesisk eller amerikansk teknologi framöver, även om det skulle minska riskerna.
Men det är klokt att vara medveten om riskerna, och att diversifiera dina värdekedjor så mycket som möjligt. Denna fråga bör diskuteras i varje styrelserum.
