Tyrannen har fallit! Men vad väntar Syrien nu? – hufvudstadsbladet

Det är nästan för bra för att vara sant. Den brutala Assad-regimen som har hållit syrierna i ett skräckvälde i över fem decennier, varav de senaste 13 har varit i ett inbördeskrig, föll som ett korthus på bara 12 dagar.

Den syriska regimens militära styrkor hade inget att sätta emot när rebellerna från Idlib-provinsen först intog storstaden Aleppo, sedan Hama, Homs och slutligen huvudstaden Damaskus.

Det tog inte lång tid innan presidenten flydde landet med rysk hjälp. Precis som Ryssland har stött diktatorn Bashar al-Assad sedan inbördeskriget startade.

Ryssland har tillsammans med Iran och Hizbollah bildade en treenighet med olika intressen för att hålla diktatorn i Syrien på ryggen. Ryssland har haft sin enda utländska militärbas i Syrien och därigenom fått tillgång till en hamn i Medelhavet. Iran har genom Syrien kunnat stödja Hizbollah i Libanon, och därmed fått ett ännu starkare inflytande över regionen.

Men nu var alla tre syriska allierade upptagna någon annanstans. Ryssland i Ukraina, och Iran och Hizbollah har varit upptagna med Israels attacker.

Ensam visade sig Assad och hans militär vara en kvarleva av sin tidigare styrka.

Nyheten om diktatorns fall har följts intensivt över hela världen. Syrier har firat och västerländska ledare har välkomnat utvecklingen.

Men den stora frågan kvarstår: Vad händer nu?

Det är knappast så att rebellgruppen som ledde upproret, Hayat Tahrir al-Shamär några änglar. De är från början en utbrytargrupp från Al-Qaida och klassade som terrorister av FN och flera länder, däribland USA. Deras ledare, Mohammed al-Jolani, har de senaste åren tonat ner den islamistiska retoriken. Efter regimens fall ska han ha sagt att det syriska folket själva ska få välja sin regering och att alla minoriteter kan känna sig trygga.

Men med det i åtanke har Hayat Tahrir al-Shams politiska agenda aldrig handlat om att göra Syrien till ett demokratiskt land, utan ett islamistiskt land.

Även om många gläds åt nyheten att en brutal diktator med blod från många syrier på händerna har tvingats fly landet, kvarstår rädsla för de grupper som stod under Assadregimens skydd – kristna och alawiter.

Förmodligen är det få av dem som sover gott just nu.

Av diktaturen fall är en välkommen utveckling. Men allt beror just nu på skepnaden Hayat Tahrir al-Sham tar över makten i Syrien.

Kommer en diktator att efterträda en annan, eller finns det faktiskt en liten öppning just nu för att Syrien ska bli ett land där alla människor, oavsett etnisk och religiös bakgrund, kan leva fritt och i fred?