– Då blir SVT irrelevant.
Anne Lagercrantz svarar kort och snabbt på frågan om vad som skulle bli konsekvensen om SVT fick ett snävare uppdrag än idag. Nästa sändningstillstånd träder i kraft vid nästa årsskifte, 2025/26.
Även med en månad bakom sig på SVT:s topplacering känner Anne Lagercrantz ingen nervositet. Hon använder tre ord: stark, lugn, entusiastisk.
– Det kan förstås förändras på en vecka, garderar hon sig.
Med sig till intervjun har hon ett papper fullt av nedklottrade punkter med punkter hon vill prata om. Jag har mina egna frågor.
Chefer för svensk public service har under många år varit överens om att bredd krävs för SVT:s ställning, och att program som “På spåret” och julkalendern erbjuds. Samma linje rekommenderades även av public service-utredningen i maj, men hur regeringens proposition är formulerad kommer att klarna först i vår.
I dagsläget ligger hotet mot den breda publikens lojalitet just nu snarare i förändrade medievanor, från tablå-tv till digitala plattformar och individuell konsumtion. Anne Lagercrantz har skapat sin egen formulering, säger hon och citerar sig själv:
– SVT ska vara en konstruktiv kraft och en fristad i hjärtat, och av Svenskarnas vardag.” Vi måste vara enande.
Sedan försöker hon förklara ordet relevant: bara genom att övertyga allmänheten om att SVT är värt att lägga tid på kan man behålla och utöka publiken. Och bara genom att upprätthålla relationen med tittarna kommer de att vända sig till SVT i situationer där de inte bara vill, utan måste ha information, som i en kris. Helst ska det göras reflexmässigt. Anne Lagercrantz blir allvarlig:
– Jag är starkt påverkad av oroligheterna i omvärlden. SVT är en del av det nationella försvaret – och vi är som oberoende revisorer, inte som försvarets hejarklack. Du ska kunna lita på att det vi publicerar är sant.
Det ansträngda säkerhetsläget påverkar SVT i grunden. Dels ekonomiskt – allt blir dyrare och att skydda verksamheten mot yttre hot är kostsamt – dels om att fullgöra beredskapsuppdraget. SVT ska också sända i tider av krig och kris.
– Vi föreslås få ett teknikneutralt uppdrag. Det är bra, men att göra SVT lika robust online som i marknätet är ingen liten sak. Det är dyrt och kommer att innebära att vi tvingas göra tuffa prioriteringar om det inte finansieras. Vi är också beroende av andra aktörer för ett fungerande internet, från myndigheter till kommersiella teleoperatörer. Vi följer den politiska processen noga och är tydliga med de utmaningar vi ser.
I tv-husets höga korridorer och stora studior hälsar de anställda på sin chef, alltid artigt, ofta glatt, ibland med en kram, som om de träffar en gammal bekant.
Sedan hon tillträdde den 1 november har Anne Lagercrantz ägnat timmar åt möten. Många som arbetar eller har arbetat för henne lämnar positiva recensioner. När jag undrar om hon själv har någon aning om hur det kommer sig lyfter hon särskilt fram lyssnandet.
– Jag var ung när jag blev chef, då hade jag inget annat val än att lyssna, säger hon och tar en liten paus.
– Jag får ofta frågor om mod, men vill aldrig svara på dem. Mod visas genom handling, inte med en power point. Men efter att ha varit ansvarig utgivare på tre stora redaktioner har jag ett journalistiskt förtroende.
Som ett stort företag med muskler, fortsätter hon, SVT bör respektera medieetik och lagar utan att alltid spela en säker hand, inte alltid spela säkert.
Trots ett späckat schema har hon ett lugnt och eftertänksamt sätt att prata. Hennes rädsla ligger inte i publicisten, förklarar hon, utan i att endast nås av filtrerad information, undanhålla obekväma sanningar. Ett vanligt chefsproblem.
Anne Lagercrantz säger att samtalen och enkätsvaren från SVT:s medarbetare hon har läst har varit överväldigande.
– De innehåller kristallklara analyser av framtiden för public service, men också smärtsamma och utmanande beskrivningar av vad som inte fungerar. Många är oroliga för de ekonomiska begränsningarna, eftersom vi inte hänger med i den tekniska utvecklingen och för hur vi ska nå de unga.
Så ja, hon känner sig förväntad att leverera. Pengarna är ett bekymmer, i förslaget finns bidragen listade, men borde räcka till mycket mer. Anne Lagercrantz står bakom besparingarna som lanserats av hennes företrädare Hanna Stjärne.
“De unga” är tonåringarna och den yngre vuxna publiken, de mellan 20 och 40 år, som snabbt överger sändningen.
– Bords-tv är inriktat på halvtimmar och hela timmar. Digitalt har vi inga sådana begränsningar. Vi behöver hitta nya sätt att berätta och kan lära av till exempel YouTube, där människor är skickliga på att hitta en tonalitet och ett filterlöst, nära berättande.
Vd:n är förvisso stolt över att SVT är det enda public service-företaget i Europa vars streamingtjänst är större än Netflix, men understryker att det inte räcker.
– Vi tappar snabbt i broadcast och måste öka mycket kraftigare digitalt.
En naturlig utveckling av mediekonsumtionen är att SVT1 helt går över till SVT Play, men det är kanske tio år kvar.
Samtidigt väljer hälften i åldersgruppen 16-29 radera aktivt nyheter eftersom flödet får dem att må dåligt: det är för eländigt, för svart, svårt och ogenomträngligt. Med konstruktiv journalistik – en branschterm i tiden – satsar redaktioner i många länder just nu på mer journalistik om lösningar och nyheter som andas optimism. Det handlar inte om vacker målning eller att varva krigsreportage med fler nyfödda noshörningar, utan om att berätta om lyckade satsningar mot till exempel granbarkborrar och gängrekrytering.
Anne Lagercrantz är “väldigt involverad” i SVT:s arbete kring detta, säger hon – för varför ska journalistiken vara bra på att avslöja övergrepp som går tillbaka i tiden, på att skildra vad som händer i nuet – men sämre på att visa möjligheter, och vad som händer i morgon ?
Men hon har börjat ana nya tecken på oro i unga människors vanor:
– Som jag förstår det – utan att ha vetenskapliga bevis – har det blivit häftigt i vissa grupper av unga att inte ha en aning om – att helt stänga av, för att ”värna om sitt välbefinnande”. Det är något nytt.
SVT och SR trivs mycket bra förtroende har siffrorna varit stabila i decennier. Men det sker förändringar i statistiken, där väljarna till höger har tappat förtroendet, medan det har stigit till vänster – en sorts polarisering av förtroendet. Forskning visar att ledande politikers och andra opinionsbildares retorik är av avgörande betydelse för allmänhetens inställning till media – men Anne Lagercrantz talar hellre om vad SVT själva kan, än att kommentera politiker.
– Vi kan bli bättre på att förklara det journalistiska hantverket, visa skillnaden mellan att sprida rykte i sociala medier och en journalistisk process.
Det kan handla om verifiering, där AI-teknik väcker frågor om autenticitet.
– Steg för steg bör vi vara tydliga med hur vi går vidare. Vi kan transparent vy verktygen – som ansiktsigenkänning och hur du, genom att se hur skuggorna faller, kan avgöra vilken tid på dygnet en bild togs.
På ett annat plan är hon rädd för att inte tala om politikerna, samhällsutvecklingen och journalistiken. Och tonen skärps när hon pratar om begränsningarna av offentligheten i Sverige, från utlandsspionagelagen till en trend av ökad sekretess.
– Varje enskilt steg kan verka litet, men överlag är det allvarligt. Det är inte bara den här regeringens fel. Men allt påverkar oss: förslaget inte kunna delta i förundersökningar förrän domar har fattats; att fotoförbuden för skyddsobjekt har skärpts och att handläggningstiderna för tillstånd för drönare är vansinnigt långa.
När en åklagare begär bilder på upplopp kan det tyckas vara en liten sak – SVT borde väl hjälpa polisen? – men uppdraget är annorlunda, fortsätter hon:
– Om våra bilder kan gå direkt till en åklagare, och om demonstranter börjar se oss som polisens förlängda arm, då kan det också vara farligt för den som övervakar en brottsplats. Och i förlängningen påverkar den minskade transparensen vår förmåga att granska – och det påverkar i sin tur förtroendet för oss.
Fakta.Anne Lagercrantz.
Född 1973.
VD för SVT sedan 1 november 2024.
Gift med författaren David Lagercrantz, tre barn, inklusive en bonusdotter.
Bor i Stockholms innerstad.
Reporter på TV3, reporter på Expressen, reporter och chef på TV4 Nyheterna, chef på Ekot på Sveriges Radio, divisionschef för nyheter och sport på SVT, då vice vd.
Vice ordförande för Constructive Institute vid Aarhus Universitet.
Ordförande i Utgivarna, publicisternas intresseorganisation.
Anne Lagercrantz om…
… SVT:s närvaro i sociala medier:
“Vi är inte ensamma om att kämpa med en balans mot de amerikanska och kinesiska techjättarna, utan vi behöver vara på till exempel Tiktok och Instagram för att prata om vår existens – vi vill att folk ska hitta våra plattformar. Förutom autopostade inlägg om program och nyheter, vi har inte varit aktiva på Twitter / X på länge. Det gav oss väldigt lite, var mycket skit och tog för mycket ansträngning att moderera.
… tidningen Journalistens rapportering om arbetsmiljöproblem på SVT:s ekonomi- och klimatredaktion, där framför allt kvinnliga anställda inte trivs:
“Jag vet att chefer och medarbetare arbetar tillsammans i frågan och litar på att de hanterar det på ett klokt sätt.”
Om rapportering om komplexa områden, som klimatkrisen:
“Klimatet är ingen speciell fråga, det går in på alla övervakningsområden och kräver mycket kunskap. Sverige är ett högt förtroendesamhälle, men jag kan känna sorg över att en fråga som borde förena mänskligheten har blivit polariserad. Att ha olika åsikter är inte ett problem, problemet är när vi är oense om fakta. Om, säg, 40 procent tror på konspirationsteorier, betyder det inte att vi kan likställa dem med vetenskapliga. faktum.”
Läs mer: Anne Lagercrantz: “Jag hamnade i frysen”
Politikers förtal är avgörande för misstroendet mot media
Anne Lagercrantz ny vd för SVT
Martin Jönsson: Nu måste Anne Lagercrantz välja sina strider