Utställning
“Bruno Mathssons pris 40 år”
Lada 1 Vandalorum, Värnamo. Visas till 30/3.
Sven-Harrys konstmuseum i Stockholm visade under vårvintern möbler och inspirationsföremål utvalda av 35 formgivare som sedan starten 1984 tilldelats Bruno Mathsson-priset.
TAF Studio, som prisades 2017, stod för den stilfulla utställningsarkitekturen, samt nu för den aktuella exposén på Vandalorum i Värnamo. Men det här är ännu en utställning med verk av Mathsson-pristagare under de senaste 40 åren, inklusive de tre sista som namngavs i oktober.
Sammanlagt ingår bidrag från 38 designers, inredningsarkitekter och arkitekter från alla nordiska länder. Dessutom några möbelklassiker av Bruno Mathsson (1907–88), som instiftade priset tillsammans med sin fru Karin och själv var inriktad på att skapa en bättre vardag för människor. Publiken dras in i utställningen av Mathssons eleganta, bekväma och åtråvärda fåtölj “Pernilla” med hjul, flankerad av hans fina lilla bokvagga.
Bruno Mathsson-priset är nu det största och mest betydande designpriset i Norden. Utgångspunkten för urvalet är det som “starkt bidrar till utveckling inom möbeldesign och andra relaterade designområden” – som priset är tänkt att stödja. I utställningen finns även skisser, prototyper och annat material som visar hur processerna gått till, ibland i form av rörliga bilder på små skärmar.
Det första intrycket är en rörig men rolig samling av stolar, soffor, skåp och bord uppradade på ljusrosa, långsmala podier. Eller hängande i luften som Jonas Bohlins briljanta lampa “Andromeda”, med röda stålarmar i organiska kurvor och LED-ljus som bildar en konstellation.
Efter att ha cirklat i hallen några gånger är det några saker som sticker ut. En av mina favoriter är Anna Kraitz slätslipade ekbord, som även fungerar som strykbräda! Till de mest okonventionella i mixen hör annars Monica Försters molnliknande, uppblåsbara rum och Sigurdur Gustafssons finurliga glasbord, där det kaotiska skivunderlaget är parodiskt belagt med bladguld. Det allvarligaste syftet är Louise Campbells värdelösa “Vapen” av papper, som svävar i luften som fåglar eller bumeranger – en reaktion på Danmarks ökade vapenproduktion.
Bland pristagarna märks en lång rad numera särskilt väletablerade namn i Sverige, däribland Åke Axelsson, Mats Theselius, Claesson Koivisto Rune och Gunilla Allard, den första kvinnan som fick priset. Det var så sent som år 2000 och, konstigt nog, fångade Fronts uppmärksamhet först förra året.
Vad styrelsen för prisfonden delade ut har uppenbarligen förändrats genom åren. Här märks lagarbete, estetiska och funktionella egenskaper, men efter hand har materialutveckling och miljöaspekter fått en mer framträdande betydelse, liksom inom området i övrigt.
Alla tre av årets Bruno Mathsson-pristagare arbetar experimentellt och med hållbarhet som hörnsten, både när det gäller material och produktion. Deras verk presenteras tillsammans på ett eget podium.
Fredrik Paulsen lyser här orange-röd “Spiral table” starkast. Bordets ursprungliga spiralform har utvecklats med ett 3D-program och Jenny Nordberg har även använt ny 3D-teknik, en liten hemmaskrivare som skrivit ut alla delar i sin roliga stol “De fria applikationerna char”. Finn Ahlgrens övervuxna skåp är allt annat än vackert och förmodligen ganska opraktiskt – men inspirerande för hemsnickaren, sammansatt endast av återvunna träbitar.
Kapitalet i Stiftelsen Karin och Bruno Mathssons fond har minskat oroväckande, men Vandalorum, som hållit utställningar med pristagarna det senaste decenniet, deltar i arbetet med att lösa framtida finansiering.
Ryktet om Sveriges internationellt mest kända designer kommer också att förnyas genom det nyinrättade Bruno Mathsson designresidency. I maj utsågs amerikanen Stephen Burks till förste fellow. Han fick bo i det stiliga hus som Mathsson ritade åt Källemo-grundaren Sven Lundh, plus inblick i regionens omfattande möbel- och tillverkningsindustri.
Läs mer: Bruno Mathsson-pristagare på Stockholm design week
Läs mer om konst på dn, se
