Smedjebacken verkar ha ett bra recept på korv – hufvudstadsbladet

“Den främsta förklaringen till den socialdemokratiska valförlusten är att tjänstemän, framför allt i storstadsområdena, i allt större utsträckning röstade på borgerliga partier.”

Det var slutsatsen i LO:s analys av valet 2006, då Fredrik Reinfeldt (M) valdes till statsminister. Organisationen konstaterade också att förändringen av LO-väljarnas klassröstning var marginell.

Fyra år senare såg landskapet helt annorlunda ut. En ny trend hade börjat, där arbetarklassväljare på landsbygden och i mindre städer lämnar socialdemokratin.

Och den trenden har fortsatt till denna dag.

Tankesmedjan Tiden släppte nyligen en rapport med det kittlande namnet “Vi kör på nedskärningar nu“.

Rapporten försöker tränga djupare in i vad som har hänt de socialdemokratiska väljarna under de senaste femton åren. Då har S-väljarna som äter varmkorv blivit färre, medan de som äter mackor har blivit fler.

Rapportförfattaren Wilma Eklund, som var S-politiker i Österåker utanför Stockholm, har analyserat statistik från ett antal riksdagsval utifrån en metod från den nyligen bortgångne sociologen Walter Korpi i boken “Den demokratiska klasskampen” (1981). ).

Eklund beskriver hur Socialdemokraterna har blivit ett mer urbant parti som har haft svårare att vinna arbetarklassväljare på sin sida. Men det är inte hela sanningen.

Rapporten innehåller ett par regionala fördjupningar, varav en för Bergslagen.

Där skriver rapportförfattaren att “Idag har vi en situation där sannolikheten att en väljare i Bergslagen kommer att rösta vänster inte är särskilt mycket större än att de kommer att rösta höger. Regionen är alltså inte förlorad för S, utan det monumentala stödet förr. tiderna är borta.”

Wilma Eklund menar samtidigt att det senaste valet till EU-parlamentet tyder på “att man också ska vara försiktig med att extrapolera en trend och se den som ödesbestämd”.

I detta val hade regionens S-kandidat, DD-krönikören Sofie Eriksson, “en tydlig klassprofil, marknadsförde sig som ‘landets EU-kandidat’ och hade en ung radikal framtoning” – något som visade sig vara framgångsrikt.

Och det är absolut sant. Men rapporten saknar en analys av det val som ligger närmast de flesta väljare – kommunfullmäktigevalet. Och det finns kommuner där den gamla klassröstningen fortfarande finns, men bara i kommunalvalen.

I riksdagsvalet 2022 fick Socialdemokraterna 36 procent av rösterna i Smedjebackens kommun. Men i valet till kommunfullmäktige, som ägde rum samtidigt, så 56 procent röstade på partiet.

Ett liknande mönster, även om det inte är lika extremt, kan ses i Avesta och Säten. Samtidigt syns inte mönstret alls i flera andra dalkommuner.

Hur kan då samma Smedjebackenväljare rösta på S till kommunen och på SD till riksdagen?

Direkt efter valet 2022 sa kommunalrådet Fredrik Rönning (S). att elpriserna och den minskade statliga servicen spelade en viktig roll för SD:s högre siffror i riksdagsvalet i Smedjebacken.

Men det var ett mycket blygsamt svar. För att elpriserna var lika höga och den statliga servicen lika dålig på andra sidan kommungränsen.

Efter årets val i USA vänsterdemokraten Alexandria Ocasio-Cortez fick samma fråga, efter att många väljare röstat på henne till kongressen men på Donald Trump som president.

När Ocasio-Cortez tog frågan vidare hon fick svar att både Trump och hon själv stod för förändring och hade ett tydligt ekonomiskt budskap.

Svar som påminner om Wilma Eklunds slutsats, att “om socialdemokratin vill vinna tillbaka arbetarklassens väljare behöver den en politik som levererar omfördelning och rejäla standardhöjningar drivs”.

Och någonstans här inne finns nog svaret på hur socialdemokratin ska stärka sitt stöd bland väljare som hellre äter varmkorv än korv.