Energiomställningen är en global fråga. Om Sverige ska fortsätta vara en ledande innovations- och kunskapsnation inom energiområdet behöver vi stärka våra insatser för att möjliggöra och snabba på den tekniska utveckling som behöver ske. Enligt International Energy Agency (IEA) statistik har globala investeringar i energiforskning ökat markant de senaste åren – från 32 miljarder dollar 2015 till 44 miljarder 2022.
I Sverige har regeringen energiforskningsbidraget legat på ungefär samma nivå sedan 2010, vilket har inneburit en rejäl minskning av bidragen. När andra länder samtidigt lagt om och satsat på energiforskning har Sverige riskerat att hamna på efterkälken. Den utvecklingen vill regeringen förhindra genom att peka ut en ny riktning för svensk energiforskning.
För första gången på många år regeringen ökar därför anslagen till energiforskning. I budgetpropositionen för år 2025 höjs anslaget till nästan 1,6 miljarder kronor för nästa år. Det innebär en ökning med 200 miljoner kronor jämfört med 2024. Förstärkta resurser för forskning och innovation inom energiområdet skapar möjlighet att knyta viktig forskning till Sverige, vilket bidrar till omvandlingen av energisystemet och i förlängningen till ökat välstånd. stärkt konkurrenskraft och fler arbetstillfällen.
Regeringen har med energipolitiken inriktningspropositionen har omstrukturerat svensk energipolitik. Energiforskning är ett viktigt energipolitiskt verktyg som kompletterar andra styrmedel och åtgärder. Energiforskningen behöver nu anpassas till den nya inriktningen och bli mer inriktad på att bidra till de energi- och klimatpolitiska målen och den kraftigt ökade fossilfria elproduktion som krävs för att målen ska nås. Tydliga prioriteringar behövs inom energiforskningen för att kunna fokusera, accelerera och leverera.
Vårt energisystem måste bli mer säker och robust för att kunna hantera eventuella störningar vid bland annat kriser, krig eller extrema väderhändelser. Mer forskning och kunskap om energimarknadsrelaterade frågor och energiplanering krävs också för att fortsätta stödja samhällets aktörer i energiomställningen och för att klara planerings- och försörjningstrygghetsmålen. Detta gäller särskilt för att stödja en effektiv utbyggnad av kärnkraften, som är nödvändig för samhällets elektrifiering.
För att påskynda energi- och klimatomställningen behövs mer forskarutbildad personal. Därför föreslås ökad satsning på utbildning av doktorander genom kompetenscentra och forskarskolor. De forskningsresultat och innovationer som utvecklas behöver också snabbare komma ut i samhället. En viktig del i detta är möjligheten att testa och demonstrera i en realistisk miljö, därför föreslås ökad satsning på pilot- och demonstrationsprojekt.
Kärnkraftsforskning har länge varit försummats i Sverige har den uteslutits från finansiering och uteslutits i tidigare energiforskningsförslag. Regeringen bedömer därför att det under perioden 2025–2028 behöver göras betydande avsättningar för forskning och innovation inom kärnkraftsområdet för att stärka den nationella kompetensen.
De ökade anslagen ska också användas för att stärka Energimyndighetens pågående satsningar på batteriområdet. Batterier är en nyckelteknologi för elektrifiering, både i elfordon för att fasa ut fossila bränslen inom transportsektorn och som energilager i elsystemet för att bidra med flexibilitet och robusthet. Batteriets värdekedja behöver etableras och stärkas i Sverige och Europa för långsiktig konkurrenskraft och minskad sårbarhet. Forsknings- och innovationsinsatser inom området är därför av strategisk betydelse för Sverige.
Fossilfritt väte kan representera en viktig en del av Sveriges framtida energisystem, bland annat som insatsråvara för att fasa ut fossila bränslen i industrin och för att minska utsläppen från tunga transporter. Därför behövs ytterligare insatser på detta område.
Genom de 4 samarbetsparternas satsningar på forskning och innovation inom energiområdet kommer vi snabbare att utveckla den nya tekniken och de nya lösningar som krävs för energi- och klimatomställningen. De investeringar vi gör nu bidrar till att lägga grunden för ett hållbart, tryggt och konkurrenskraftigt Sverige i framtiden.
Ebba Busch, energi- och livsmedelsminister
Niklas Wykman, finansmarknadsminister
Romina Pourmokhtari, klimat- och miljöminister
Tobias Andersson, ordförande i näringsutskottet
